Perifrastiska konstruktioner med hava/vara och preteritumparticip
Iþa er han hauir svoret. þa skal prester bötæ.
”Då han har svurit, då skall prästen böta.”
Äldre Västgötalagen, Kyrkobalken 8 (Holm B 59)1
Vid sidan av de enkla syntetiska tempusformerna (presens och preteritum) utvecklade fornsvenskan analytiska (perifrastiska) tempuskonstruktioner för att uttrycka fullbordad handling och förtidighet: perfektum och pluskvamperfektum. Dessa bildas genom att ett finit hjälpverb förenas med ett preteritumparticip. Transitiva verb bildar regelmässigt dessa former med hava (han hauir svoret 'han har svurit', han hafdhe borith 'han hade burit'), medan intransitiva rörelse- och tillståndsverb ofta förbinds med vara i kongruerande form (han ær komin 'han har kommit', þe varu gangnir 'de hade gått'). Ordföljden i fornsvenska bisatser var dessutom flexibel, varför participet inte sällan placerades före sitt hjälpverb (nar han hört haffde).12
- Perfekt
- Finit presens av hava/vara + preteritumparticip
- Pluskvamperfekt
- Finit preteritum av hava/vara + preteritumparticip
- Kopula/rörelseverb
- Intransitiva rörelse- och förändringsverb konstrueras ofta med vara (er komin, var gangin)
- Ordföljd
- Variabel placering (hjälpverb före eller efter participet)
| Konstruktion | Finit hjälpverb | Particip | Exempel i källorna | Betydelse |
|---|---|---|---|---|
| Perfekt (transitivt) | presens av hava (hafver/hauir) | neutrum supinum / pret.part. | han hauir svoret | fullbordad handling med nutidsrelevans |
| Perfekt (intransitivt) | presens av vara (ær/æru) | kongruerande pret.part. | han ær komin, þe æru komnir | inträffat tillstånd efter rörelse |
| Pluskvamperfekt (transitivt) | preteritum av hava (hafþi/hafdhe) | pret.part. | konungin hafdhe borith | handling fullbordad före dåtida referenspunkt |
| Pluskvamperfekt (intransitivt) | preteritum av vara (var/varu) | kongruerande pret.part. | þe varu gangnir | tillstånd före dåtida referenspunkt |
þa er han hauir svoret. þa skal prester bötæ.
Äldre Västgötalagen, Kyrkobalken 8 § 2I bisatsen bildar presensformen hauir och participet svoret ett perfekt: 'när han har svurit'.
Tha konungin hafdhe borith sina krono (…) tha foor han heem til sinna borgh.
Karl Magnus-sagan, återgiven av Skrzypek 2012Preteritumformen hafdhe och participet borith uttrycker pluskvamperfekt före det efterföljande preteritumet foor.
Oc nar biskoppen hört haffde...
Codex Linköping, Nils Ragvaldi (Skrzypek 2012)Exemplet visar inversionsordföljden där participet hört föregår hjälpverbet haffde i bisats.
Bestäm tempus (perfekt eller pluskvamperfekt) och hjälpverksfunktion för följande satser:
- Sats A
- han hauir svoret
- Sats B
- konungin hafdhe borith kronona
- Sats C
- þe æru komnir