Grammatik — īn-stammar
īn-stammar

Svaga feminina abstrakter med genomgående -i i singularis: glæþi, mildi, ræddi och styrki


I

af gudz naþum oc mildi ... hafua glæþi oc friþ.

Äldre fornsvenska urkunder och Äldre Västgötalagen (Holm B 59)2

De svaga īn-stammarna utgör en sluten grupp feminina abstraktnamn som ursprungligen avletts från adjektiv (t.ex. glæþi av glaþer, mildi av milder, styrki av styrker). Klassen utmärker sig i fornsvenskan genom ett exceptionellt enkelt och enhetligt singularisschema: ändelsen -i används genomgående i samtliga fyra kasus (nominativ, genitiv, dativ och ackusativ). Eftersom orden betecknar abstrakta egenskaper eller tillstånd saknade de i princip pluralformer under äldre tid.13

Ordklass
Substantiv
Stamklass
Svaga īn-stammar (urgermanskt *-īn-)
Genus
Femininum
Typord
glæþi, mildi, styrki, ræddi, snilli, svæfni, hylli
Modern motsvarighet
Abstrakta substantiv på -e och avledningar (glädje, mildhet, styrka, snille)
Kännetecken och böjningsmönster
Oföränderlig singularis
Nominativ, genitiv, dativ och ackusativ singularis slutar alla på -i: glæþi, mildi, styrki.
Abstrakt semantik
Orden betecknar egenskaper, sinnesstämningar och mentala tillstånd, varför pluralis saknades i det äldre språkskedet.
I-omljud i stammen
Stammen uppvisar regelbundet i-omljud från det urnordiska suffixet -īn-: gladh > glæþi, stark > styrki.
Bestämd form
glæþin, glæþinnar, glæþinni, glæþina.
Fullständigt paradigm: glæþi ('glädje')
Böjning av glæþi i obestämd och bestämd form
Kasus och numerusglæþi (obestämda former)Slutartikelglæþi (bestämd form)
Nominativ singularisglæþi-inglæþin
Genitiv singularisglæþi-innarglæþinnar
Dativ singularisglæþi-inniglæþinni
Ackusativ singularisglæþi-inaglæþina
Syntaktisk kasusbestämning och senare pluralbildning

Eftersom obestämda īn-stammar har identisk form i alla singulariskasus kan kasus inte utläsas ur ordets egen ändelse. Kasustilldelningen måste i stället bestämmas ur satsdelens syntaktiska funktion eller ur kongruerande ord (t.ex. stor glæþi i nominativ/ackusativ mot storre glæþi i dativ). Under yngre fornsvensk tid kunde enstaka ord bilda sekundära pluralformer, antingen svagt på -ur (efter ōn-stammarna) eller starkt på -ir.

Belägg i runinskrifter och medeltidsbrev

himinflæþi, glæþi (ack. sg. obest.)

Mård 2018 (s. 28, avsnitt 4.9)

I medeltida runinskrifter representeras klassen av himinflæþi och glæþi i ackusativställning. Beläggen bekräftar att ordens form var stabil på -i oberoende av syntaktisk omgivning.

af gudz naþum oc mildi ... hafua glæþi oc friþ

Äldre Västgötalagen och fornsvenska diplom

mildi står som dativled efter prepositionen af, medan glæþi står som ackusativiskt objekt till infinitiven hafua. Båda formerna uppvisar oförändrad -i-form.

Övning: analysera kasustilldelning hos īn-stammar

I meningen 'medh mikilli glæþi for han hem' – vilket kasus har 'glæþi', och hur kan man avgöra det trots att formen är identisk i alla kasus?

Källor
  1. 1Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 101, spalt 9 Feminina īn-stammars singularisböjning och oföränderliga -i.
  2. 2Äldre Västgötalagen enligt Cod. Holm. B 59, maskintext av Lars-Olof Delsing efter Collin och Schlyters utgåva, SSGL I. PDF-s. 1, Kyrkobalken 1 Belägg på abstrakta femininbildningar i Äldre Västgötalagen.
  3. 3Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 98–101 Syntaktisk kasusanalys vid synkretism och īn-stammarnas semantiska funktion.
  4. 4Adolf Noreen, Altschwedische Grammatik, mit Einschluss des Altgutnischen (Halle: Max Niemeyer, 1904). s. 351–353 (§ 454) īn-stammarnas historiska grammatik, avledningsmönster och pluralbrist.
  5. 5Birger Mård, Substantivböjningen i medeltida svenska runinskrifter (Uppsala universitet, 2018). s. 28 (PDF-s. 28), avsnitt 4.9 īn-stammar i medeltida runinskrifter: glæþi och himinflæþi.

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk