Halvvokaler före böjningsändelsen: drænger, bær, sior och tre
I
ja- och wa-stammarna är underavdelningar av de starka a-stammarna där en halvvokal – urgermanskt *-j- eller *-w- – ursprungligen stod mellan roten och böjningsändelsen. Hos ja-stammarna har detta *-j- gett upphov till regelbundet i-omljud i rotvokalen (t.ex. drænger, bær, kyn) och konsonantförlängning (bædder). Hos wa-stammarna har *-w- påverkat rotvokalens utveckling och växlar mellan vokal och halvvokal (sior, snio, tre).13
- Ordklass
- Substantiv
- Stamklasser
- Maskulina och neutrala ja-stammar (-ja-); maskulina och neutrala wa-stammar (-wa-)
- Typord
- drænger (m.), bædder (m.), bær (n.), rike (n.), sior (m.), tre (n.)
- Särdrag
- i-omljud, j-inskott, w-växling och konsonantförlängning
- Maskulina ja-stammar
- Roten har i-omljud (drænger, bædder, hær). I pluralis uppträder ofta j-ändelser: nom. drængiar, gen. drængia, dat. drængium.
- Neutrala ja-stammar
- Korta stammar har rotomljud (bær, kyn, net); långa stammar slutar ofta på -e i nominativ/ackusativ (rike, klæþe, æmne).
- Vokalbortfall i neutrer
- De tvåstaviga neutrerna på -e tappar slutvokalen före vokal: rikis, riki, pl. riki, rikia, rikium.
wa-stammarna är en mindre men formellt särpräglad grupp. Det maskulina sior/siør ('sjö') har nominativ sior, genitiv siar (där stamvokalen -a- framträder efter w), dativ och ackusativ sio; pluralis siar, sia, sium, sia. Neutrer som tre ('träd') och knæ ('knä') uppvisar genitiv træs, knæs; plural genitiv træa och dativ trium/knium.
| Kasus och numerus | drænger (m. ja) | rike (n. ja) | sior (m. wa) |
|---|---|---|---|
| Nominativ singularis | drænger | rike | sior / siør |
| Genitiv singularis | drængs | rikis | siar |
| Dativ singularis | dræng(i) | riki | sio |
| Ackusativ singularis | dræng | rike | sio |
| Nominativ pluralis | drængia(r) | riki | siar |
| Genitiv pluralis | drængia | rikia | sia |
| Dativ pluralis | drængium | rikium | sium |
| Ackusativ pluralis | drængia | riki | sia |
Her byriarz laghbok væsgöta ... han drikki myod
Äldre Västgötalagen, Kyrkobalken 1 och 2 (Holm B 59, s. 1)myod ('mjöd') är en neutral wa-stam med fornspråklig brytning. drænger förekommer i fornsvensk litteratur som typord för den hedrade krigaren eller frie mannen.
dræ(g) (ack. sg.), himiriki, mirki (ack. sg.), rifi (nom./ack. neutr.)
Mård 2018 (s. 20–21)I medeltida runinskrifter är ja-stammar belagda i ord som himiriki ('himmelrike') och dræng, vilket bekräftar att halvvokalsstammarnas ändelseformer användes i levande skrift.
Varför har stammen 'drænger' rotvokalen æ i stället för a, och varför uppträder bokstaven i i pluralformen 'drængiar'?