Grammatik — Starka verb: klass V
Starka verb: klass V

Avljudsserien æ/i – a – ā – æ/i (læsa, giva, sitia, liggia, eta)


I

Givær maþer oghnum manni saar...

”Giver (tillfogar) en man en annans man sår...”

Äldre Västgötalagen, Såramålsbalken (Holm B 59)3

Klass V omfattar verb vars rot slutar på en enkel konsonant som inte är en sonant (obstruenter såsom s, v/f, t, d, k, g). Preteritumstammarna delar avljud med klass IV: kort a i singularis (las, gaf, sat, at) och långt ā i pluralis (lāsu, gāvu, sātu, ātu). Den avgörande skillnaden ligger i preteritumparticipet: medan klass IV har u/o, återknyter klass V till presensstammens vokaltyp med æ eller i (læsin, givin, setin, etin). Flera centrala verb i klassen bildar presens med j-suffix och konsonantfördubbling (sitia, liggia, biþia).12

Klass
Stark klass V (rot med enkel obstruent/frikativa)
Avljudsserie
æ/i (inf.) – a (pret. sg.) – ā (pret. pl.) – æ/i (part.)
Typverb
læsa, giva, sitia, liggia, eta, biþia, væga
Särskilt drag
Participet återknyter till presensvokalen
Temaformer och typverb i klass V
Klass V: representativa verb och j-presens
TypInfinitivPresens sg.Pret. sg.Pret. pl.Pret. part.Nusvenska
regelbundenlæsalæserlaslāsulæsinläsa
v-stamgivagivergafgāvugivingiva
j-presenssitiasitersatsātusetinsitta
j-presensliggialiggerla / laghlāguleghinligga
j-presensbiþiabiþerbaþbāþubeþinbedja
vokalrotetaæteratātuetinäta
Morfofonologiska växlingar: f/v och rotomljud

I verb som giva uppträder regelbunden växling mellan tonlöst f i utljud i preteritum singularis (gaf) och tonande v i inljud i pluralis och particip (gāvu, givin). I j-presensverben (sitia, liggia) har j framkallat i-omljud och konsonantfördubbling i infinitiven och presens, medan preteritumstammarna sat / sātu och lagh / lāgu uppvisar den enkla stamkonsonanten.

Autentiska belägg i lagtexten

Givær maþer oghnum manni saar...

Äldre Västgötalagen, Såramålsbalken (Holm B 59)

Presens indikativ singularis 3 person givær till verbet giva.

Þa gaf han viþer tiund oc tolf øra...

Äldre Västgötalagen, Kyrkobalken (Holm B 59)

Preteritum singularis gaf med tonlöst f i absolut utljud.

Övning: analysera klass V-verb

Ange de fyra temaformerna för det starka verbet giva samt förklara varför rotkonsonanten växlar:

Fråga 1
Temaformer för giva
Fråga 2
Varför har singular preteritum gaf men plural gāvu?
Källor
  1. 1Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 111 Klass V:s paradigm, j-presens och participvokal.
  2. 2Adolf Noreen, Altschwedische Grammatik, mit Einschluss des Altgutnischen (Halle: Max Niemeyer, 1904). s. 438–441 (§ 537–538) Klass V:s konsonantmiljö, geminering i j-presens och f/v-växling.
  3. 3Äldre Västgötalagen enligt Cod. Holm. B 59, maskintext av Lars-Olof Delsing efter Collin och Schlyters utgåva, SSGL I. PDF-s. 1 och 8 (Kyrkobalken och Såramålsbalken) Klass V-verb i Äldre Västgötalagen (gaf, givær, sat).

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk