Grammatik — Reciproka uttryck
Reciproka uttryck

Ömsesidig referens, distributiva perifraser och mediopassiva s-verb


I

Sva skal skipta at yngsti broþir skal fyrst kiusa oc siþan huar at oþrum...

”Så skall man skifta att den yngste brodern först skall välja och sedan var och en efter den andre...”

Äldre Västgötalagen, Jordabalken (Holm B 59)2

Ett reciprokt uttryck anger att två eller flera deltagare står i en ömsesidig relation till varandra. I fornsvenskan finns inget enhetligt oböjligt pronomen motsvarande nusvenskans varandra. I stället uttrycks ömsesidighet genom två huvudsakliga strategier: dels perifrastiska konstruktioner sammansatta av ett distributivt eller obestämt pronomen i nominativ (hvárr 'var och en av två', hverr 'var och en av flera', annar 'den ene') och ett pronominalt komplement i oblikt kasus (oþrum, annan), dels genom verbala s-former (mediopassiv med reciprok funktion såsom samlas, mötas, skiljas). Konstruktionen fordrar noggrann kasusanalys där det första ledet refererar till subjektet medan det andra styrs av preposition eller transitivt verb.13

Betydelse
Ömsesidighet och symmetrisk relation
Bildning
Perifraser med huar oþrum, annar annan samt mediopassiva s-verb
Källgräns
Inget enkelt oböjligt lexikalt pronomen 'varandra'
Kasus
Subjekt i nominativ (huar, annar) + komplement i oblikt kasus (oþrum, annan)
Reciproka uttrycksmönster i källorna
Reciproka uttrycksmönster i fornsvenska
TypKonstruktionBetydelseSyntaktisk mekanism
Distributiv perifras (två parter)huar ... oþrum / annar annanvarandra / den ene den andreNominativ subjekt + dativ/ackusativ komplement
Distributiv perifras (flera parter)huer ... oþrumvar och en mot de andraNominativ subjekt + oblikt led
Prepositionell länkhuar at oþrum / huar viþ annanvarandra i rum/tid/relationPrepositionen styr dativ eller ackusativ hos komplementet
Mediopassiv reciproks-verb (skilias, møtas, væxla)skiljas, möta varandraVerbalt affix -s/-sk internaliserar det reciproka objektet
Kasus och kongruens i de tvåledade uttrycken

I de perifrastiska uttrycken bevarar leden sin fulla pronominella böjning. I Äldre Västgötalagens arvsregler stipuleras att bröderna skiftar arv så att huar ('var och en', nominativ maskulinum) väljer at oþrum ('efter den andre', dativ maskulinum efter prepositionen at). Eftersom fornsvenskan saknar en stelnad enhetsform som modern svenskas 'varandra' måste kasusformerna bestämmas av satsens grammatiska relationer.

Autentiska belägg i texterna

Sva skal skipta at yngsti broþir skal fyrst kiusa oc siþan huar at oþrum...

Äldre Västgötalagen, Jordabalken 12 (Holm B 59)

huar står i nominativ som distributivt subjekt, medan at oþrum utgör prepositionellt komplement i dativ.

Þæir skildos at sva mæltu oc gingo huar til sins hems.

Fornsvenskt legendarium / Pettersson s. 113–114

Exemplet förenar mediopassiv reciprok form hos verbet (skildos, 'skildes från varandra') med distributivt huar.

Övning: analysera reciproka och distributiva led

Analysera de reciproka och distributiva leden i meningen: 'Þæir gafu huar oþrum giafir' ('De gav varandra gåvor'):

Fråga 1
Vilken ordklass och vilket kasus har huar?
Fråga 2
Vilket kasus och vilken satsfunktion har oþrum?
Fråga 3
Hur skiljer sig detta mönster från modern svenskas 'varandra'?
Källor
  1. 1Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 104–105 och 113–114 Distributiva och indefinita pronomen samt reciproka uttryckssätt i fornsvenska.
  2. 2Äldre Västgötalagen enligt Cod. Holm. B 59, maskintext av Lars-Olof Delsing efter Collin och Schlyters utgåva, SSGL I. PDF-s. 7 (Jordabalken) Autentiskt belägg för huar at oþrum i Äldre Västgötalagens arvsbalk.
  3. 3Adolf Noreen, Altschwedische Grammatik, mit Einschluss des Altgutnischen (Halle: Max Niemeyer, 1904). s. 367 (§ 472) och s. 427–432 (§ 567–572) Noreens behandling av hvárr, annar samt verbens mediopassiva s-former med reciprok funktion.

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk