Ömsesidig referens, distributiva perifraser och mediopassiva s-verb
ISva skal skipta at yngsti broþir skal fyrst kiusa oc siþan huar at oþrum...
”Så skall man skifta att den yngste brodern först skall välja och sedan var och en efter den andre...”
Äldre Västgötalagen, Jordabalken (Holm B 59)2
Ett reciprokt uttryck anger att två eller flera deltagare står i en ömsesidig relation till varandra. I fornsvenskan finns inget enhetligt oböjligt pronomen motsvarande nusvenskans varandra. I stället uttrycks ömsesidighet genom två huvudsakliga strategier: dels perifrastiska konstruktioner sammansatta av ett distributivt eller obestämt pronomen i nominativ (hvárr 'var och en av två', hverr 'var och en av flera', annar 'den ene') och ett pronominalt komplement i oblikt kasus (oþrum, annan), dels genom verbala s-former (mediopassiv med reciprok funktion såsom samlas, mötas, skiljas). Konstruktionen fordrar noggrann kasusanalys där det första ledet refererar till subjektet medan det andra styrs av preposition eller transitivt verb.13
- Betydelse
- Ömsesidighet och symmetrisk relation
- Bildning
- Perifraser med huar oþrum, annar annan samt mediopassiva s-verb
- Källgräns
- Inget enkelt oböjligt lexikalt pronomen 'varandra'
- Kasus
- Subjekt i nominativ (huar, annar) + komplement i oblikt kasus (oþrum, annan)
| Typ | Konstruktion | Betydelse | Syntaktisk mekanism |
|---|---|---|---|
| Distributiv perifras (två parter) | huar ... oþrum / annar annan | varandra / den ene den andre | Nominativ subjekt + dativ/ackusativ komplement |
| Distributiv perifras (flera parter) | huer ... oþrum | var och en mot de andra | Nominativ subjekt + oblikt led |
| Prepositionell länk | huar at oþrum / huar viþ annan | varandra i rum/tid/relation | Prepositionen styr dativ eller ackusativ hos komplementet |
| Mediopassiv reciprok | s-verb (skilias, møtas, væxla) | skiljas, möta varandra | Verbalt affix -s/-sk internaliserar det reciproka objektet |
I de perifrastiska uttrycken bevarar leden sin fulla pronominella böjning. I Äldre Västgötalagens arvsregler stipuleras att bröderna skiftar arv så att huar ('var och en', nominativ maskulinum) väljer at oþrum ('efter den andre', dativ maskulinum efter prepositionen at). Eftersom fornsvenskan saknar en stelnad enhetsform som modern svenskas 'varandra' måste kasusformerna bestämmas av satsens grammatiska relationer.
Sva skal skipta at yngsti broþir skal fyrst kiusa oc siþan huar at oþrum...
Äldre Västgötalagen, Jordabalken 12 (Holm B 59)huar står i nominativ som distributivt subjekt, medan at oþrum utgör prepositionellt komplement i dativ.
Þæir skildos at sva mæltu oc gingo huar til sins hems.
Fornsvenskt legendarium / Pettersson s. 113–114Exemplet förenar mediopassiv reciprok form hos verbet (skildos, 'skildes från varandra') med distributivt huar.
Analysera de reciproka och distributiva leden i meningen: 'Þæir gafu huar oþrum giafir' ('De gav varandra gåvor'):
- Fråga 1
- Vilken ordklass och vilket kasus har huar?
- Fråga 2
- Vilket kasus och vilken satsfunktion har oþrum?
- Fråga 3
- Hur skiljer sig detta mönster från modern svenskas 'varandra'?