Fullständiga genus- och kasusparadigm för de böjliga grundtalen
INu ligga bya tue siþo lange viþ sio ællæ sund.
”Nu ligger två byar sida vid sida längs sjö eller sund.”
Magnus Erikssons landslag, Byggningabalken (Pettersson s. 118)1
De fyra lägsta fornsvenska grundtalen – en, två, tre och fyra – skiljer sig radikalt från alla högre tal genom att de kongruensböjs i tre genus och fyra kasus. Talet en böjs som ett starkt singularisadjektiv, medan två, tre och fyra uteslutande böjs i pluralis och uppvisar arkaiska indoeuropeiska räkneordsändelser. I genitiv och dativ råder fullständig genussynkretism: formerna tvæggia, þriggia och fiura/fiugurra (genitiv) samt tvem, þrim och fiurum (dativ) används oavsett om det räknade substantivet är maskulinum, femininum eller neutrum.13
- Böjning
- En är singular; två, tre och fyra är uteslutande plurala
- Synkretism
- Genitiv och dativ hos två, tre och fyra sammanfaller helt över de tre genusen
- Konsonantassimilation
- En har långt n i maskulinum nominativ/ackusativ (ēn̄)
- Suffixväxling
- Tvæggia, þriggia, fiura/fiugurra i genitiv; tvem, þrim, fiurum i dativ
| Kasus | Maskulinum | Femininum | Neutrum |
|---|---|---|---|
| Nominativ | ēn (ēn̄ med assimilerat långt n) | ēn | ēt |
| Genitiv | ēns | ēnnar | ēns |
| Dativ | ēnum | ēnni | ēnu |
| Ackusativ | ēn (ēn̄) | ēna | ēt |
| Kasus | två: Maskulinum | två: Femininum | två: Neutrum | tre: Maskulinum | tre: Femininum | tre: Neutrum |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nominativ | tvēr (tve) | tvār (tva) | tū (tu) | þrīr (þri) | þrēa(r) / þre | þrȳ (þry) |
| Genitiv | tvæggia | tvæggia | tvæggia | þriggia | þriggia | þriggia |
| Dativ | tvēm | tvēm | tvēm | þrīm | þrīm | þrīm |
| Ackusativ | tvā | tvār (tva) | tū (tu) | þrēa (þre) | þrēa(r) / þre | þrȳ (þry) |
| Kasus | Maskulinum | Femininum | Neutrum |
|---|---|---|---|
| Nominativ | fiūri(r) | fiūra(r) | fiughur |
| Genitiv | fiūra (fiugurra) | fiūra (fiugurra) | fiūra (fiugurra) |
| Dativ | fiūrum | fiūrum | fiūrum |
| Ackusativ | fiūra | fiūra(r) | fiughur |
Hos maskulinum singularis av en skedde tidigt en konsonantassimilation där nominativens -R och ackusativens -an smälte samman med stamkonsonanten till ett långt -nn, samtidigt som stamvokalen förkortades i talet. I två och tre återspeglar neutrumformerna tu och þry urnordiska ändelser (-u respektive -iu med omljud). I genitiv har två och tre dubbeltecknat konsonantkluster (-ggia), vilket är gemensamt för de nordiska fornspråken.
Böte firi sar tua marker... oc firi blodvite þre marker.
Äldre Västgötalagen, Såramålsbalken (Holm B 59)Tua och þre står i ackusativ pluralis femininum i kongruens med bötesenheten mark (nom. pl. marker).
Nu ligga bya tue siþo lange viþ sio ællæ sund.
Magnus Erikssons landslag, Byggningabalken (Pettersson s. 118)Tue står i maskulinum nominativ pluralis i kongruens med det maskulina substantivet bya ('byar').
Bestäm genus, numerus och kasus för följande böjda räkneordsformer:
- Form 1
- enum
- Form 2
- tvæggia
- Form 3
- þrim
- Form 4
- fiughur