Böjningsmönster, ändelselös nollplural och kongruens hos neutrala substantiv
IÞet ær niþings værk ... Varþær barn til kirkiu boret ... allt skipit.
Äldre Västgötalagen, Kyrkobalken 1 och 3 (Holm B 59)2
Neutrum är fornsvenskans tredje grammatiska genus. De neutrala substantiven skiljer sig markant från maskuliner och femininer genom att nominativ och ackusativ alltid är identiska inom samma numerus. I den dominerande starka a-stamsklassen saknas ändelse helt i både singularis och pluralis (skip = skip), vilket gav upphov till svenskans femte deklination (nollplural). Svaga neutrer bildar i stället en särpräglad plural på -un (øghun), ursprunget till nusvenska ögon och öron.13
- Grammatisk kategori
- Genus
- Genus
- Neutrum
- Huvudstamklasser
- Starka a-stammar (skip, land, barn), ja-stammar (rike, knæ, bær), svaga neutrer (øgha, øra, hiærta)
- Typord
- skip, land, orð, barn, ting, rike, øgha
- Kongruerande pronomen
- þæt (nom./ack.), þy/þi (dat.), þæs (gen.)
- Nominativ–ackusativ-identitet
- Inom varje enskild deklination och numerus har nominativ och ackusativ alltid samma form (skip = skip; øgha = øgha).
- Nollplural hos starka neutrer
- Starka a-stammar saknar helt böjningsändelse i såväl singularis som pluralis nominativ och ackusativ (skip, land, orð, barn).
- Svag n-pluralis
- Svaga neutrer (øgha, hiærta, øra) har singularis på -a och nominativ/ackusativ pluralis på -un (øghun, hiærtun).
- Kongruensmönster
- Adjektiv kongruerar med ändelsen -t i singularis nominativ/ackusativ (got skip) och referens sker med pronomenet þæt.
| Kasus och numerus | skip (obest.) | skip (best.) | øgha (obest.) | øgha (best.) |
|---|---|---|---|---|
| Nominativ singularis | skip | skipit | øgha | øghat |
| Genitiv singularis | skips | skipsins | øgha | øghans |
| Dativ singularis | skip(i) | skipinu | øgha | øghanu |
| Ackusativ singularis | skip | skipit | øgha | øghat |
| Nominativ pluralis | skip | skipin | øghun | øghunin |
| Genitiv pluralis | skipa | skipanna | øghna | øghnanna |
| Dativ pluralis | skipum | skipumin | øghum | øghumin |
| Ackusativ pluralis | skip | skipin | øghun | øghunin |
Tvåstaviga ja-stammar på -e (rike, æmne, epli) behåller sin slutvokal i nominativ/ackusativ singularis (rike) och antar nollplural i pluralis (manga rike). Den neutrala bestämda slutartikeln har formen -it i singularis nominativ och ackusativ (skipit, barnit) samt -in i pluralis nominativ och ackusativ (skipin, barnin). Därmed skiljs bestämd singularis (-it) och pluralis (-in) skarpt åt trots att grundformerna är identiska.
þet ær niþings værk ... allt skipit ... bøte firi hvart barn
Äldre Västgötalagen, Kyrkobalken 1 och 3 (Holm B 59)værk och barn uppträder i obestämd form utan ändelse, medan allt skipit visar neutral bestämd slutartikel (-it) och kongruerande allkönskongruens (allt).
12 neutrala substantivbelägg i Mårds runmaterial: lik, bloþ, rifbin, hus, kar
Mård 2018 (s. 19–20 och 29–30)Runmaterialet visar genomgående att neutrala a-stammar är ändelselösa i nominativ och ackusativ singularis och pluralis.
I meningen 'þry skip laghu firi landi' – hur vet man att formen 'skip' är pluralis när ordet saknar pluraländelse?