Grammatik — Kasus i diplom
Kasus i diplom

Brev och urkunder från 1400-talets Mälardalen som spegel av språklig förändring


I

Alla the thætta breff høra ælla see helsar iak...

”Alla dem som detta brev hör eller ser hälsar jag...”

Diplom SDHK-nr 21846 / Nylinder 2015 s. 123

Medeltidsdiplomen – bevarade brev, sköten, dombrev och testamenten i originalhandskrifter – utgör den viktigaste empiriska grunden för att datera och lokalisera fornsvenskans språkliga förändringar. Eftersom diplomen regelmässigt innehåller exakt utställningsdatum och ort kan förändringstakten följas decennium för decennium. Studier av diplom från Mälardalen (Allhammar 2023, de Faire 2009, Nylinder 2015, Hoppe 2021) visar att kasussystemet under 1400-talets första hälft befann sig i en dramatisk övergångsfas: konservativa latininfluerade kansliformler med korrekta kasusändelser blandas med innovativ text där kasusändelser faller bort eller används hyperkorrekt.124

Diplomkorpus
Svenskt Diplomatariums huvudkartotek (SDHK), daterade och lokaliserade originalbrev
Mälardalen som innovationscentrum
Hoppe (2021), Allhammar (2023) och de Faire (2009)
Diplomatisk variation
Konservativa fasta inledningsformler kontra innovativ fri text
Kasuskvalitet
Kasusfel, hyperkorrektion och analogiska ändelser i 1400-talsbreven
Diplomens språkliga skikt
Formeltext kontra narrativ text i 1400-talsdiplom
TextskiktStilistisk karaktärMorfologiskt dragExempel (fornsvenska)Analys
Intitulatio & HälsningsformelStarkt bunden formelKonservativt kasusbrukAllom them thetta breff høra...Klassisk dativ allom them i adressat
Dispositio (rättshandling)Halvformell textBlandat systemhafver selt thenne gardh...thenne gardh som ackusativobjekt utan -an
Narratio (bakgrundshistoria)Fri berättande prosaInnovativt systemfor then skadha sum ther skedde...Prepositionsstyrd grundform i stället för dativ
Corroboratio (besegling)Formelartad avslutningKonservativt / Hyperkorrekttil mera visso ok vithnesbyrdh...Genitivändelser bevarade i fasta fraser
Hyperkorrektion och osäkerhet hos skrivarna

När kasusreglerna inte längre var en levande del av talspråket utan en skriftkonvention uppstod hyperkorrektion. Skrivare i Mälardalen lade till ackusativändelsen -an eller dativändelsen -om på felaktiga positioner, exempelvis nominativa subjekt ('kom enan maþer') eller ackusativobjekt med dativändelse. Denna 'vacklan' i diplommaterialet är ett klassiskt sociolingvistiskt tecken på att systemet höll på att avvecklas.

Primärbelägg ur transkriberade diplom

Uir vilium at þessi var vili ok gæf stande stadfastlika...

SDHK-nr 21846 (år 1432) / Nylinder 2015 s. 14

Klassisk böjning i diplomets kungliga stadfästelse: vili ok gæf kongruerande i nominativ singularis.

Haffuer iak salt them beskedelica manne thenna gardh...

SDHK-nr 24512 (Södermanlandsbrev, 1444) / de Faire 2009 s. 31

Blandat kasusbruk: them beskedelica manne uppvisar dativ singularis, medan ackusativobjektet thenna gardh uppvisar försvagad ändelse.

Övning: analysera brevtext och kasusvacklan

Identifiera i vilka fall skrivaren har använt traditionellt kasus och i vilka fall förenkling/vacklan uppträder:

Rad 1
medh godhum viliam
Rad 2
til thesso brefve
Rad 3
for them sama skadha
Källor
  1. 1Anette Allhammar, Det fornsvenska kasussystemets förändring under 1400-talet (Stockholms universitet, 2022–2023). s. 62–95 Undersökning av 1400-talsdiplom från Mälardalen och kasussammanfallets spridning.
  2. 2Niclas de Faire, Fallen som föll: En studie av kasusbortfall i ett medeltida brev (Uppsala universitet, 2009). s. 15–48 Fallen som föll: En studie av kasusbortfall i ett medeltida brev och dess sociolingvistiska kontext.
  3. 3Mattias Nylinder, Kasus i ett medeltida diplom: En utgåva och analys av SDHK-nr 21846 (Högskolan i Gävle, 2015). s. 12–42 Kasus i ett medeltida diplom: En utgåva och analys av SDHK-nr 21846.
  4. 4Maria Hoppe, Den stora katastrofen i Mälardalen: Utgåva, översättning samt undersökning av kasussystemets upplösning (Uppsala universitet, 2021). s. 22–58 Diplomkorpusens vittnesbörd om språkkris och kasusfall i Mälardalen.

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk