Grammatik — Brytning
Brytning

A-brytning och u-brytning av kort e i fornsvenska stammar


I

Genom brytningen förvandlades urgermanskt herta till fornsvenskt hiærta och berga till biærgh.

”Genom brytningen förvandlades urgermanskt herta till fornsvenskt hiærta och berga till biærgh.”

Noreen § 80 / Pettersson s. 5012

Vokalbrytning (fornnordisk brytning) är en specifik nordisk ljudförändring som drabbade det forngermanska korta e-ljudet under urnordisk tid (ca 600–800 e.Kr.). När ett kort e stod i en rotstavelse följd av en stavelse med a eller u i fornspråket, klyvdes vokalen genom att ett palatalt inslag [j] uppstod i början av vokalen. Detta gav upphov till diftongiska förbindelser: framför forntida a uppstod a-brytning (e > ia/iæ), och framför forntida u uppstod u-brytning (e > io/iu). Brytningen är orsaken till att svenska ord som hjärta, bjällra och stjäla har diftongiskt ursprung till skillnad från tyska Herz och engelska heart.12

Definition
Att ett forngermanskt kort e klyvs till ett diftongiskt glidljud framför a eller u
A-brytning
*e > samnordiskt *ea > fornsvenskt ia / iæ (t.ex. *hertô > hiærta)
U-brytning
*e > samnordiskt *eo > fornsvenskt io / iu (t.ex. *selhu > siol/siæl)
Kronologi
Genomfördes under urnordisk tid (ca 600–800 e.Kr.)
Mekanismen bakom a-brytning och u-brytning

Brytningen kan beskrivas som en partiell assimilation där tungans rörelse från det främre e-ljudet mot ett bakre eller öppet ljud i ändelsen skapade ett glidljud. I fornsvenskan utvecklades resultatet av a-brytningen regelmässigt till grafemet ia eller iæ:

Översikt över fornsvensk brytning
TypUrform (Urgermanska)Fornsvensk formModerna jämförelseordBetydelse
A-brytning*hertô (hjärta)hiærtaty. Herz, eng. heart'hjärta'
A-brytning*berga- (berg)biærghty. Berg, fvn. berg/bjarg'berg'
A-brytning*stelan- (stjäla)stiælaty. stehlen, eng. steal'stjäla'
A-brytning*fellu (fjäll)fiælfvn. fjall'fjäll'
U-brytning*skeldu- (sköld)skiolderty. Schild, eng. shield'sköld'
U-brytning*medu- (mjöd)miøþereng. mead'mjöd'
Utebliven brytning framför v och r

Brytningen inträffade inte undantagslöst. Framför vissa konsonantförbindelser, framför allt efter v och framför länkade konsonanter, uteblev brytningen. Därför heter det t.ex. eta ('äta') och bera ('bära') utan brytning i presens infinitiv, medan particip- eller nominalavledningar kan uppvisa brutna former.

Urgerm. *meluk- -> Fsv. miolk (mjölk)...

Fornsvensk u-brytning / Pettersson s. 51

I miolk har urgermanskt e brutits framför det forntida u-ljudet i andra stavelsen, vilket gav upphov till den moderna formen mjölk (i kontrast till tyska Milch).

Övning: analysera brutna ordstammar

Avgör om följande ordformer uppvisar a-brytning eller u-brytning och ange det etymologiska grundordet:

1. biærgh
Substantiv ('berg')
2. skiolder
Substantiv ('sköld')
Källor
  1. 1Adolf Noreen, Altschwedische Grammatik, mit Einschluss des Altgutnischen (Halle: Max Niemeyer, 1904). § 80–95 Vokalbrytningens mekanismer och paradigm i Altschwedische Grammatik.
  2. 2Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 50–54 Fornnordisk brytning i svenskans språkhistoria.

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk