Grammatik — Definitmarkering
Definitmarkering

Slutartikel, fristående artikel och framväxten av dubbel bestämdhet


I

Far maþer til skoghs ok hugger træ...

”Far en man till skogs och hugger träd...”

Äldre Västgötalagen, Bygdelagsbalken (Holm B 59)4

Definitmarkeringen i fornsvenskan genomgick en genomgripande typologisk utveckling från ett tidigt monodefinit system till ett komplext polydefinit system med dubbel bestämdhet. I den äldsta fornsvenskan markerades bestämdhet hos enkla substantiv genom den enklitiska slutartikeln (ulv-in, bōndi-n). När substantivet föregicks av ett adjektiv användes i äldre lagar enbart svag adjektivböjning utan fristående bestämd artikel: gamli maþer ('den gamle mannen'). Under 1300- och 1400-talen grammatikaliserades det demonstrativa pronomenet sē/þæn till en obligatorisk fristående artikel vid attributiva nominalfraser (thæn gamble man), vilket så småningom kombinerades med slutartikeln till det unikt nordsvenska mönstret dubbel bestämdhet: thæn gamble mannin.123

Bestämdhetssystem
Syntetisk slutartikel (-in, -en), fristående artikel (then, thet), obestämd artikel (en)
Äldre fornsvenska
Monodefinitet: enten slutartikel (mannin) eller svagt adjektiv utan fristående artikel (gamli maþer)
Yngre fornsvenska
Framväxt av polydefinitet / dubbel bestämdhet (then gamble mannin)
Teoretisk modell
Grammatikalisering via Stroh-Wollin (2015) och Skrzypek (2012)
De fyra stadierna i bestämdhetens utveckling
Utvecklingssteg för bestämdhet i skandinavisk nominalfras
StadiumStruktur utan adjektivStruktur med adjektivExempel (fornsvenska)Period / Texttyp
1. Tidigt monodefinitsubst-in (slutartikel)svagt adj + subst (nollartikel)maþrin / ungi maþerRunsvenska och ÄVgL
2. Fristående artikel uppstårsubst-in / thæn + substthæn + svagt adj + substthæn ungi maþer1300-tal (lagar och diplom)
3. Framväxande dubbel markeringsubst-inthæn + svagt adj + subst-inthæn ungi maþrin1400-tal (sen fsv., religiös prosa)
4. Full dubbel bestämdhetsubst-enden + svagt adj + subst-enden unge mannenModern svenska
Fristående artiklar och obestämdhet

Parallellt med den bestämda artikelns framväxt grammatikaliserades räkneordet ēn, ēn, ēt till en obestämd artikel. I den äldsta lagtexten är oartikulerade substantiv standard vid obestämd referens (far maþer, dör bōndi), medan ēn huvudsakligen användes med talvärdet 'en enda' eller i specifik betydelse ('en viss'). Först under 1300-talet blir ēn ett generaliserat grammatiskt morfem för icke-bestämdhet.

Källbelägg ur korpusen

Tha mæler han til then blinda man...

Själens tröst / Stroh-Wollin 2015 s. 28

Enkel bestämdhet med fristående artikel och svagt böjt adjektiv, men utan slutartikel på substantivet man: then blinda man.

Hugger maþer træ i annars skoghy...

Äldre Västgötalagen, Bygdelagsbalken (Holm B 59)

Fullständigt oartikulerad nominalfras i både subjekt (maþer) och objekt (træ), typiskt för tidig fornsvensk lagsyntax.

Övning: klassificera bestämdhetsmönster

Identifiera bestämdhetstyp (oartikulerat, slutartikel, fristående artikel eller dubbel bestämdhet) i följande fraser:

Fras 1
karlen (nom. sg. m.)
Fras 2
then rike bōndi
Fras 3
then helghe andin
Källor
  1. 1Ulla Stroh-Wollin, ‘Från gammal man till den gamle mannen: Definitmarkering i fornsvenska nominalfraser med adjektivattribut’, Arkiv för nordisk filologi 130 (2015), 101–138. s. 13–45 Framväxten av den bestämda artikeln och dubbel bestämdhet i fornsvenska.
  2. 2Dominika Skrzypek, Grammaticalization of (in)definiteness in Swedish (Poznań, 2012). s. 85–118 Bestämdhetens grammatikalisering och samspelet mellan fristående artikel och slutartikel.
  3. 3Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 121–123 Övergången från monodefinit till polydefinit nominalfras i fornsvenskan.
  4. 4Äldre Västgötalagen enligt Cod. Holm. B 59, maskintext av Lars-Olof Delsing efter Collin och Schlyters utgåva, SSGL I. Bygdelagsbalken (Holm B 59) Äldre Västgötalagens bruk av oartikulerade substantiv i lagspråk.

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk