Grammatik — Formanalys steg för steg
Formanalys steg för steg

Ordklass, stam, ändelse och syntaktisk funktion – en systematisk analysmodell


I

Konungin gaf bondanum brefvet a þingi.

”Kungen gav bonden brevet på tinget.”

Analysmening / Pettersson s. 1201

Formanalys (eller morfosyntaktisk analys) är det grundläggande verktyget för att avkoda och förstå fornsvenska texter. Eftersom fornsvenskan är ett flekterande språk där relationerna mellan satsens led uttrycks genom ändelser snarare än fast ordföljd, måste läsaren snabbt kunna dissekera ett ords beståndsdelar: identifiera ordklassen, skilja stammen från böjningsändelsen och avgöra vilka grammatiska kategorier (genus, numerus, kasus, person, tempus, modus, species) formen uttrycker. Denna steg-för-steg-modell ger en säker metod för att analysera varje fornsvenskt ord.12

Morfologisk metod
Segmentering i rot, avledningssuffix, temavokal och böjningsändelse
Analyssteg
1. Segmentering -> 2. Ordklassbestämning -> 3. Grammatiska drag -> 4. Syntaktisk funktion
Pedagogiskt ramverk
Praktisk guide för filologisk och grammatisk analys av autentisk text
Komparativ analys
Fornsvensk form kontra modern svensk motsvarighet
Fornsvensk formanalysmodell i fyra steg
Den fyrstegade analysmodellen
StegFrågeställningMorfosyntaktisk analysExempel: bondanum
1. SegmenteringVilka morfem består ordet av?Rot/Stam + temavokal + slutartikel + kasusbond- (stam) + -an- (slutartikel) + -um (dat. sg. m.)
Analys av verb och nominalfraser

Vid analys av verbformer identifieras på samma sätt rotvokalens avljudsstadium (presensstam, singularis preteritum, pluralis preteritum eller supinumstam), eventuellt dentalsuffix (-dhe/-te vid svaga verb), samt person- och numerusändelser (-er, -um, -in, -a). Vid nominalfraser kontrolleras kongruensen: adjektiv och determinativer måste uppvisa samma genus, numerus och kasus som det styrande huvudordet.

Exempelanalyser ur källmaterialet

grannum sinum

Äldre Västgötalagen, Bygdelagsbalken (Holm B 59)

grannum: subst., mask., pl., dat., obest. form (a-stam). sinum: poss. pron., mask., pl., dat. Fullständig kongruens i dativ pluralis maskulinum.

skulum

Äldre Västgötalagen, Kyrkobalken (Holm B 59)

Verb: skula (preteritopresentiskt verb), presens indikativ, 1 person pluralis ('vi skola/skall').

Övning: genomför fullständig formanalys

Genomför en fullständig fyrstegsanalys (ordklass, böjningsform, grammatiska kategorier och funktion) av de markerade orden i satsen:

Ord 1
konungi (i meningen: Giv konungi ræt sin)
Ord 2
dōma (i meningen: Nu skulum vīr dōma)
Ord 3
goþan (i meningen: Sa han goþan karl)
Källor
  1. 1Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 55–75, 119–130 Morfologisk analysmetod, ordklassanalys och syntaktiska funktioner.
  2. 2Äldre Västgötalagen enligt Cod. Holm. B 59, maskintext av Lars-Olof Delsing efter Collin och Schlyters utgåva, SSGL I. Kyrkobalken och Bygdelagsbalken (Holm B 59) Äldre Västgötalagens autentiska primärbelägg för formanalys.

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk