Relativ bisatsanknytning med sum, æn och hvilkin
IVi skulum ængin sakan gøra, sum sakløs ær.
”Vi skall inte göra någon skyldig som är saklös (oskyldig).”
Pettersson s. 113 / Fornsvenskt lagspråk1
I fornsvenskan inleds relativa bisatser framför allt av den oböjliga relativa partikeln sum (eller som), som knyter bisatsens innehåll till ett korrelat i den överordnade satsen. Till skillnad från tyskan och latinet böjs sum varken i genus, numerus eller kasus. Bisatsens egna satsdelar tilldelas i stället kasus helt oberoende av korrelatets kasus i modersatsen. Vid sidan av sum förekommer i äldre lagtext den arkaiska partikeln æn eller sammansatta konstruktioner med demonstrativet (sa sum / þæn sum). Under medeltidens senare del lånades dessutom det adjektiviska hwilkin in under lågtyskt inflytande som ett kongruerande relativt pronomen i kansli- och skriftspråk.12
- Huvudelement
- Den oböjliga partikeln sum ('som') och arkaiska æn
- Kongruerande relativ
- Det yngre pronominet hwilkin ('vilken')
- Syntaktisk roll
- Inledning av relativ bisats och korrelatkoppling
- Kasusoberoende
- Relativmarkören bär inte korrelatets kasus vidare; bisatsens funktion styr
| Form / Konstruktion | Morfologisk typ | Miljö / Textskikt | Funktion |
|---|---|---|---|
| sum (som) | Oböjlig partikel | Klassisk och yngre fornsvenska | Standardmarkör för person och sak |
| æn (er) | Oböjlig partikel | Runsvenska och äldsta lagtext | Arkaisk relativpartikel efter demonstrativ |
| þæn sum / huar sum | Demonstrativ/indefinit + partikel | Lagspråk (Äldre Västgötalagen) | Generaliserande relativsubjekt ('den som') |
| hwilkin (hvilken) | Kongruerande pronomen | Sen fornsvenska och kanslispråk | Syftar på föregående sats eller nominalfras |
Ett fundamentalt analysdrag i fornsvensk syntax är att relativpartikeln sum inte överför korrelatets kasus till bisatsen. I meningen Vi skulum ængin sakan gøra, sum sakløs ær står korrelatet ængin i ackusativ som direkt objekt i huvudsatsen, medan det relativa subjektet i bisatsen fordrar nominativ, vilket avspeglas i att predikativet sakløs står i maskulin nominativ singularis. På samma sätt kräver ett relativt objekt inne i bisatsen ackusativ eller dativ oavsett om korrelatet var subjekt.
Huar sum kirkiu vil byggia bondi at sinum lut...
Äldre Västgötalagen, Kyrkobalken 2 (Holm B 59)Konstruktionen huar sum fungerar som generaliserande relativinledning ('vilken som / den som vill bygga kyrka').
Krister ær fyrst i laghum warum þa ær cristna var...
Äldre Västgötalagen, Kyrkobalken 1 (Holm B 59)Exemplet visar den temporala och relativa partikeln ær/æn i samspel med demonstrativet þa ('därefter det som är vår kristna tro').
I meningen 'Han gaf manninum got skip, sum goþer var' – identifiera korrelatet, relativmarkören och förklara varför predikativet goþer står i nominativ:
- Fråga 1
- Vad är korrelat till sum?
- Fråga 2
- Vilket kasus har korrelatet i huvudsatsen?
- Fråga 3
- Varför har goþer nominativform i bisatsen?