Grammatik — Diplomatisk och normaliserad text
Diplomatisk och normaliserad text

Filologiska utgivningsprinciper: från bokstavstrogen transkription till lärotext


I

En diplomatisk utgåva visar vad skrivaren skrev; en normaliserad utgåva visar vad texten betyder språkligt.

”En diplomatisk utgåva visar vad skrivaren skrev; en normaliserad utgåva visar vad texten betyder språkligt.”

Collijn 1913 s. 10 / Pettersson s. 12012

Den som studerar fornsvenska texter ställs oundvikligen inför två helt olika typer av tryckta utgåvor: diplomatiska utgåvor och normaliserade utgåvor. Båda fyller oumbärliga funktioner inom filologin men har helt skilda syften. En diplomatisk utgåva strävar efter att vara en exakt typografisk spegel av den unika medeltida handskriften: förkortningstecken bibehålls eller markeras i kursiv, skrivarens eventuella felaktigheter lämnas orörda och handskriftens radbrytningar redovisas. En normaliserad utgåva däremot abstraherar från det enskilda manuskriptets tillfälligheter och återger texten i en enhetlig ortografisk språkdräkt där grammatiska distinktioner som vokallängd och ordklasstillhörighet framträder med kristallklar tydlighet.12

Diplomatisk utgåva
Bokstavstrogen representation av handskriften med bevarade förkortningar, interpunktion och skrivfel
Normaliserad utgåva
Språkligt standardiserad text med moderna ordgränser, upplösta förkortningar och diakriter (ā, ē, ī)
Vetenskaplig roll
Diplomatisk text krävs för paleografisk och dialektal forskning; normaliserad text krävs för grammatik och undervisning
Editionsfilologi
Svenska Fornskriftsällskapets och universitetens utgivningstraditioner
Jämförande analys: Diplomatiskt mot normaliserat

För att illustrera skillnaden mellan de två utgivningsformerna kan vi betrakta samma mening ur Äldre Västgötalagens kyrkobalk återgiven i tre steg: handskriftsnära diplomatisk text, utvidgad diplomatisk text och normaliserad lärotext:

Tre nivåer av filologisk textåtergivning
NivåTextformKänneteckenMålgrupp och användning
1. Strikt diplomatisk·giff'·m'·a·þingi·br'·sinū·iorþ·Bevarade breviaturer, mittställda punkter, inga moderna kommateckenPaleografer, handskriftsforskare, textkritiker
2. Upplöst diplomatiskGiffver maþer a þingi broþor sinum iorþ.Förkortningar upplösta i kursiv; handskriftens egen stavning bibehållsSpråkhistoriker, dialektforskare, avancerade studenter
3. Normaliserad lärotextGivær maþær a þingi brōþor sinum iorþ.Klassisk standardortografi, makron för lång vokal (ō), moderna ordgränserGrammatikstudier, syntaxanalys, grundläggande undervisning
Varför behövs båda metoderna?

Utan den diplomatiska metoden skulle vi förlora kontakten med källornas materiella verklighet: vi skulle inte kunna studera hur skrivarna stavade, hur förkortningar användes eller hur dialekter avspeglades i den fonetiska variationen. Å andra sidan skulle en renodlat diplomatisk text vara ytterst svåranvänd i en grammatik: samma böjningsform av ett ord kunde uppträda i fem olika skepnader på grund av skrivarvariation, vilket skulle fördunkla de grammatiska reglerna och göra språkinlärningen kaotisk.

Diplomatiskt: dræp' m' annā... vs Normaliserat: Dræpær maþær annan...

Äldre Västgötalagen, Dråpsbalken

I den normaliserade texten ser vi omedelbart att dræpær är 3:e person presens indikativ och annan är ackusativ singularis maskulinum, former som i den diplomatiska texten är dolda under förkortningstecken.

Övning: från diplomatisk förlaga till normaliserad tolkning

Normalisera och översätt följande diplomatiska mening ur Upplandslagen:

Diplomatisk förlaga
·nu·bīþr·bisk'·at·allir·prest'·skulu·koma·⁊·bera·vitni·
Källor
  1. 1Isak Collijn, ‘Nyfunna fragment af fornsvenska handskrifter bland räkenskapsomslagen i Kammararkivet’, Samlaren 34 (1913). s. 10–35 Isak Collijns analys av diplomatisk transkriptionsmetodik och editionsprinciper.
  2. 2Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 119–130 Filologisk normalisering kontra diplomatisk text i svensk språkhistoria.
  3. 3Roger Andersson, Ingela Hedström och Dag Retsö, Nya studier i outgivna fornsvenska handskrifter (Uppsala, 2021). s. 18–42 Pia Åhléns textkritiska och editionsfilologiska principer vid utgivning av handskrifter.

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk