Indirekt objekt, instrumentell betydelse, prepositionsstyrning och oblikt subjekt
IByscupi scal gengyærd geræ twar næter oc til quels hins þridia med tolf mannum...
Äldre Västgötalagen, Kyrkobalken 2 (Holm B 59)2
Dativ är ett av fornsvenskans mest mångsidiga kasus. Det markerar det indirekta objektet (mottagaren vid överföringsverb), uttrycker medel eller redskap (instrumentell dativ) och styrs lexikalt av en rad vanliga verb och prepositioner. Vid förnimmelseverb (t.ex. tyckas, drömma, ångra) står upplevelsesubjektet i oblikt kasus, oftast dativ. I pluralis bärs dativen genomgående av den omisskännliga ändelsen -um.13
- Kasus
- Dativ
- Satsfunktioner
- Indirekt objekt, oblikt subjekt vid förnimmelseverb
- Semantiska roller
- Medel/redskap (instrumentalis), befintlighet i rum
- Prepositionsstyrning
- af, mæþ, at; i/a vid befintlighet
- Former
- Singularis mask./neutr. -i (ofta noll); fem. -u eller noll; pluralis genomgående -um
Byscupi scal gengyærd geræ ... þa sculu bönder giuæ byscupi þrer marcher firi altæræ vixls
Äldre Västgötalagen, Kyrkobalken 2 och 5 (Holm B 59, s. 1)byscupi är dativ singularis (ändelse -i till maskulina stammen byscup) i funktion som indirekt objekt (mottagare av gengärd eller böter). bönder är subjekt i nominativ pluralis och þrer marcher är direkt objekt i ackusativ pluralis.
vinin gældi honum ater fullum gældum
Pettersson s. 114fullum gældum står i dativ pluralis utan preposition för att uttrycka det instrumentella medlet: 'vännen betalade honom tillbaka med full betalning'. Kasuset bär ensamt den betydelse som modern svenska uttrycker med prepositionen 'med'.
| Preposition | Styrning | Betydelse och exempel | Kontrast mot ackusativ |
|---|---|---|---|
| af | Alltid dativ | Ursprung, orsak: af kirkiu ('från kyrkan') | Styr aldrig ackusativ |
| mæþ | Alltid dativ | Samvaro, medel: mæþ tolf mannum ('med tolv män') | Styr aldrig ackusativ i klassisk tid |
| at | Alltid dativ | Plats, tid: at husi ('vid huset') | Styr aldrig ackusativ |
| i | Dativ vid befintlighet | alt þet i väruldinni ær ('i världen') | Ackusativ vid riktning: kom i väruldina |
| a | Dativ vid befintlighet | a kirkiu bole boæ ('bo på kyrkobol') | Ackusativ vid riktning: stigha a hest |
| undir | Dativ vid befintlighet | liggia undir borði ('ligga under bordet') | Ackusativ vid riktning: krypa undir borð |
honum þykkir ilt ... mik drømdi
Pettersson s. 121Verb som uttrycker sinnesintryck, fysiska eller psykiska tillstånd (hungra, þyrsta, drømma, angra, þykkia) konstrueras i fornsvenskan med den erfarande personen i oblikt kasus (dativ eller ackusativ), inte nominativ. Detta kallas oblikt subjekt.
| Kategori | Singularis obestämd | Singularis bestämd | Pluralis obestämd | Pluralis bestämd |
|---|---|---|---|---|
| Stark maskulin (fisker) | fisk(i) | fiskinum | fiskum | fiskumin |
| Stark feminin (skuld) | skuld (alt. -u) | skuldinni | skuldum | skuldumin |
| Starkt neutrum (skip) | skip(i) | skipinu | skipum | skipumin |
| Svag maskulin (drupi) | drupa | drupanum | drupum | drupumin |
| Svag feminin (gata) | gotu | gotunni | gotum | gotumin |
| Svagt neutrum (øgha) | øgha | øghanu | øghum | øghumin |
Dativ singularis med ändelsen -i försvann tidigt i talspråket och i profana diplom, i synnerhet efter prepositionen mæþ. Dativ pluralis på -um levde däremot kvar som en högtidlig stilmarkör långt in på 1500-talet. Undersökningar av Allhammar (2023), Holmlund (2015) och Nylinder (2015) visar att dativbevarandet under 1400-talet skilde sig starkt mellan genrer: religiösa skrifter och Vadstenatexter bevarade dativreglerna mycket mer konsekvent än köpebrev och domböcker.
I lagbudet 'Prester for mæþ tolf mannum til kirkiu' – varför står frasen 'tolf mannum' i dativ, och vad kännetecknar dess form?