Relativ anknytning, partiklarna sum och ther samt korrelatets funktion
IHaver maþer hæst sum biter...
”Har en man en häst som biter...”
Äldre Västgötalagen, Bygdelagsbalken (Holm B 59)3
Relativsatser i fornsvenskan inleddes huvudsakligen med de oböjliga partiklarna sum (senare som) och thær (ursprungligen rumsadverbial 'där', men tidigt generaliserat som relativpartikel). Till skillnad från klassisk tyska eller latin, och till skillnad från det yngre inlånade pronomenet hwilkin, böjdes partiklarna sum och thær varken i kasus, genus eller numerus. En fundamental princip i fornsvensk syntax är kasusautonomin: det relativa ledet inne i bisatsen bestämdes helt av sin funktion i bisatsen och påverkades inte av korrelatets kasus i huvudsatsen. Därutöver förekom asyndetiska kontaktbisatser utan inledande partikel samt konstruktioner med resumptiva pronomen.12
- Relativmarkörer
- De oböjliga partiklarna sum (som) och thær (där/som), mer sällan hwilkin (vilken)
- Kasusautonomi
- Relativledet inne i bisatsen styrs av bisatsens syntax, oberoende av korrelatets kasus
- Asyndetisk relativsats
- Kontaktbisatser utan relativmarkör (den man iak såg)
- Resumptiva pronomen
- Upprepat pronomen i bisatsen vid komplexa strukturer
| Typ | Inledare | Fornsvenskt exempel | Svensk översättning | Strukturell kommentar |
|---|---|---|---|---|
| Partikelsats (sum) | sum | maþer sum stal (nom) | mannen som stal | sum fungerar som relativt subjekt |
| Partikelsats (thær) | thær | sa maþer thær iak sa | den man som jag såg | thær fungerar som relativt objekt |
| Kontaktbisats (asyndetisk) | Ø (nollpartikel) | en man [Ø] iak kende | en man som jag kände | Vanlig när korrelatet är objekt i huvudsatsen |
| Prepositionsrelativ | sum ... a/vidh | thetta hus sum han bodde i | detta hus som han bodde i | Prepositionen strandas i bisatsens slut |
| Relativt pronomen | hwilkin / thess | bref thess iak sænde | brev vilket jag sände | Yngre mönster, lågtyskt/latinskt mönster |
Kasusautonomin medförde att om ett korrelat stod i ackusativ eller dativ i huvudsatsen ('iak gaf bondanum [dat] bref'), kunde relativpartikeln sum representera ett subjekt i nominativ inne i bisatsen, vilket bekräftades av predikativets eller verbets böjning: 'sum var (3 sg.) frials'. I mer invecklade meningar, i synnerhet vid prepositionsattribut eller indirekta objekt, satte skrivaren ofta ut ett resumptivt personligt pronomen i bisatsen: 'then man sum iak taladhe medh hanom'.
Haver maþer hæst sum biter ok stangar fē...
Äldre Västgötalagen, Bygdelagsbalken (Holm B 59)Relativpartikeln sum syftar på korrelatet hæst (ack. sg. m.) och fungerar som subjekt i bisatsen.
Vi skulum ængin sakan gøra, sum sakløs ær...
Fornsvenskt lagcitat / Pettersson s. 129Kasusautonomi: korrelatet ængin sakan är ackusativobjekt i huvudsatsen, medan sum representerar nominativt subjekt vilket bekräftas av nominativpredikativet sakløs.
Identifiera korrelatet, relativpartikeln och relativledets syntaktiska roll i följande satser:
- Sats 1
- Sa maþer sum iorþ køper skal lysa a þingi.
- Sats 2
- Þetta ær thet bref thær biscuper gaf oss.
- Sats 3
- Giv bondanum hialp sum fattøker ær.