Grammatik — Paratax och hypotax
Paratax och hypotax

Samordnade och underordnade strukturer i fornsvensk text


I

Far maþer til skoghs ok hugger træ ok bær a baki heim...

”Far en man till skogs och hugger träd och bär hem på ryggen...”

Äldre Västgötalagen, Bygdelagsbalken (Holm B 59)3

Struktureringen av satser i fornsvensk prosa rör sig mellan två poler: paratax (samordning av satser på samma syntaktiska nivå) och hypotax (hierarkisk underordning av bisatser under en överordnad huvudsats). I den tidiga inhemska lagprosan dominerar parataxen kraftigt: satser radas upp efter varandra, ofta samordnade med bindeordet ok ('och') eller asyndetiskt sammanfogade utan bindeord. Under 1300- och 1400-talen, i takt med att latinska kansliförebilder och översatt religiös prosa (såsom Heliga Birgittas uppenbarelser och Själens tröst) började prägla skriftspråket, utvecklades en utbyggd hypotaktisk stil med flerledade periodbyggnader, participkonstruktioner och invecklade subjunktionssystem.12

Paratax (samordning)
Satser kopplade med ok, æn, ælla, eller asyndetiskt bredvidställda
Hypotax (underordning)
Hierarkiskt underordnade bisatser med subjunktioner (at, sum, tha, thy at)
Stilistisk utveckling
Från lagarnas parataktiska stil till senmedeltidens latinpåverkade perioder
Periodbyggnad
Kanslispråkets och krönikornas långa hypotaktiska meningar under 1400-talet
Jämförelse mellan parataktisk och hypotaktisk stil
Strukturella drag i paratax kontra hypotax
DragParataktisk struktur (äldre fornsvenska)Hypotaktisk struktur (yngre fornsvenska)Funktionell effekt
Satskopplingok, æn, ælla, eller nollbindeordat, tha, æn, sum, thy at, efter thetHierarkisk specificering av logiska relationer
SubjektskontinuitetFrekvent nollsubjekt i följande satserExplicita pronomen och underordnade subjektEntydig referensbindning
MeningslängdKorta, additiva satskedjorLånga, flerledade latinska perioderKomplex argumentation och rättslig precision
Deltagande verbFinita verb i radInfinita komplement och participialerSyntaktisk kondensering
Latinets inflytande på senmedeltida syntax

Gertrud Pettersson (2005) betonar att hypotaxens framväxt i svenskan är intimt förbunden med den medeltida skriftkulturens internationalisering. De latinska kanslistilarna fordrade exakta orsakssamband (thy at, emædhan), tidsrelationer (sidhan, förr æn) och koncessiva villkor (tho at), vilka ersatte den äldre talspråksnära parataxen. Denna utveckling nådde sin kulmen i senmedeltidens diplom och krönikor.

Källbelägg ur korpusen

Far maþer til skoghs ok hugger træ ok bær a baki heim...

Äldre Västgötalagen, Bygdelagsbalken (Holm B 59)

Klassisk parataktisk satskedja: tre samordnade satser länkade med ok och gemensamt underförstått subjekt.

Efter thet at vi hafvum fornummit thetta mal, tha bjudhum vi...

Fornsvenskt diplom / Pettersson s. 130

Utpräglad hypotaktisk period: kausal bisats inledd med Efter thet at följd av korrelativ huvudsats med tha bjudhum vi.

Övning: analysera textstruktur (paratax vs hypotax)

Klassificera strukturen i följande textavsnitt som övervägande parataktisk eller hypotaktisk och motivera ditt svar:

Text 1
Maþer ganger a þing, ok talar ræt sin, ok fangar dōm.
Text 2
Emædhan han var utlændis, vart thet bref givit, at han eigh miste sitt arf.
Källor
  1. 1Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 128–130, 168–172 Textuppbyggnad, paratax, hypotax och latinskt inflytande på meningsbyggnaden.
  2. 2Adolf Noreen, Altschwedische Grammatik, mit Einschluss des Altgutnischen (Halle: Max Niemeyer, 1904). s. 308–315 (§ 423–432) Satssamordning och underordning i fornsvenska urkunder och litterära texter.
  3. 3Äldre Västgötalagen enligt Cod. Holm. B 59, maskintext av Lars-Olof Delsing efter Collin och Schlyters utgåva, SSGL I. Bygdelagsbalken (Holm B 59) Äldre Västgötalagens parataktiska satskedjor.

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk