Grammatik — Textläsning steg för steg
Textläsning steg för steg

Från handskriftsfaksimil och diplomatisk utgåva till normaliserad tolkning


I

Drapær maþær svænſkan man... bötæ firi .ix. markær...

”Dräper en man en svensk man... böte därför nio marker...”

Diplomatisk transkription ur Holm B 59 / Pettersson s. 421

Att läsa fornsvenska i originalkällor skiljer sig väsentligt från att läsa en modern redigerad lärobokstext. Medeltida handskrifter saknar modern meningsbyggande interpunktion, använder rikligt med förkortningar (ligaturer, nasalförkortningar, suspensionsstreck), saknar konsekvent orddelning och uppvisar stor ortografisk variation. För att göra en fornsvensk text tillgänglig krävs en filologisk arbetsprocess i flera steg: från att tolka bokstavsformerna i faksimilet, via en diplomatisk transkription, till en normaliserad text med standardiserad stavning, interpunktion och moderniserad orddelning (Collijn 1913, Andersson et al. 2021).123

Filologisk metod
Textkritik, paleografi, förkortningsupplösning och normaliseringsprinciper
Utgåvetyper
Faksimil -> Diplomatisk utgåva (bokstavstrogen) -> Normaliserad text (pedagogisk)
Källmaterial
Cod. Holm. B 59 (ÄVgL), Kammararkivfragment (Collijn 1913), Andersson et al. (2021)
Lässtrategi
Satsanalys, orddelning, interpunktion och interlineär tolkning
Filologisk läsmodell i fyra steg
Från handskrift till förståelse
NivåRepresentationsformKänneteckenExempel i källanFunktion
1. FaksimilFotografisk bild av pergamentetGotisk kursiv/textura, ligaturer, skador[Handskriftsbild]Primärt historiskt vittne
2. Diplomatisk utgåvaBokstavstrogen transkriptionBevarar förkortningar, sammanbindningar, stavfeldrapær maþær .ix. m'k'Exakt källåtergivning för forskare
3. Normaliserad textStandardiserad ortografiUpplösta förkortningar, modern interpunktionDræpær maþer nio marker.Pedagogisk läsbarhet för analys
4. Grammatisk tolkningSatsdels- och formanalysIdentifierar subjekt, predikat, kasusV1-konditionalis + bötespåföljdFullständig språklig förståelse
Vanliga medeltida förkortningstecken

De vanligaste förkortningarna i fornsvenska handskrifter är: (1) Nasalstreck (horisontellt streck över vokal betecknar m eller n: hā = han/ham). (2) Er/ir-krok (en apostrofliknande släng efter konsonant betecknar -er eller -ir: m' = marker, mans = mannes). (3) Tironiskt et (&-liknande tecken '⁊' för ok). (4) Romerska siffror omgivna av punkter (.ix. = nio, .xl. = fyrtio). Vid normalisering kursiveras eller upplöses dessa tyst.

Primärbelägg och transkriptionsjämförelse

Givær m' a þingi br' sinū iorþ...

Diplomatiskt manuskriptutdrag / Collijn 1913 s. 24

Förkortad handskriftstext: m' = maþer, br' = broþor, sinū = sinum med nasalstreck.

Givær maþer a þingi broþor sinum iorþ...

Normaliserad utgåva / Pettersson s. 120

Upplöst och normaliserad text: fulla ändelser utskrivna med modern ordavskiljning.

Övning: från diplomatisk text till normaliserad tolkning

Normalisera och översätt följande diplomatiska textavsnitt:

Avsnitt
Nu skil's þ' a þingi bōndi ⁊ bryti.
Källor
  1. 1Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 40–54, 119–130 Filologisk textläsning, normaliseringsprinciper och handskriftstolkning.
  2. 2Isak Collijn, ‘Nyfunna fragment af fornsvenska handskrifter bland räkenskapsomslagen i Kammararkivet’, Samlaren 34 (1913). s. 12–45 Nyfunna fragment af fornsvenska handskrifter, diplomatisk transkription och förkortningssystem.
  3. 3Roger Andersson, Ingela Hedström och Dag Retsö, Nya studier i outgivna fornsvenska handskrifter (Uppsala, 2021). s. 18–62 Nya studier i outgivna fornsvenska handskrifter: utgivningsprinciper och textkritiska metoder.

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk