Grammatik — Att läsa ett paradigm
Att läsa ett paradigm

Struktur, notation och metodik för morfologiska tabeller


I

Fisker, fisks, fiski, fisk... fiskar, fiska, fiskum, fiska.

”Fisk (nom), fisks (gen), fiski (dat), fisk (ack)... fiskar (nom), fiska (gen), fiskum (dat), fiska (ack).”

Klassiskt a-stamsparadigm / Noreen § 18512

Ett grammatiskt paradigm är en systematisk matris som sammanfattar ett lexems samtliga böjda former över dess relevanta kategorier. Att kunna läsa, förstå och tolka fornsvenska paradigm är den grundläggande nyckeln till att behärska språket. Eftersom fornsvenskan inte var ett standardiserat modernt skolspråk, utan ett historiskt språk med regional och kronologisk variation, speglar ett vetenskapligt paradigm både det kanoniska grundmönstret och förekommande synkretismer (formfall). Denna artikel förklarar hur grammatikens tabeller är uppbyggda, hur notationer som asterisk och snedstreck ska tolkas, och hur en student effektivt navigerar i matriserna.12

Paradigm
Systematisk uppställning av ett ords samtliga böjningsformer i en matris
Synkretism
När två eller flera grammatiska funktioner delar samma ytform (t.ex. nom/ack sg. neutrum)
Asterisk (*)
Anger historiskt rekonstruerad eller obelagd form
Källförankring
Varje paradigmform i studielabbet baseras på autentiska handskriftsbelägg
Matrisens struktur: Kasus × Numerus × Species

I nominalparadigmen organiseras tabellerna i regel med kasus i raderna (nominativ, genitiv, dativ, ackusativ) och numerus (singularis och pluralis) i kolumnerna, uppdelat mellan obestämd och bestämd form. I verbalparadigmen organiseras tabellerna i stället efter tempus och modus, uppdelat på personer (1:a, 2:a, 3:e person sg. och pl.).

Modellparadigm för stark maskulin a-stam (fisker, 'fisk')
KasusSingularis obestämdSingularis bestämdPluralis obestämdPluralis bestämd
Nominativfisk-erfiskr-infisk-arfisk-arnir
Genitivfisk-sfisk-sinsfisk-afisk-anna
Dativfisk-ifisk-inumfisk-umfisk-unum (el. -omin)
Ackusativfisk-Øfisk-infisk-afisk-ana
Synkretismer och notationala konventioner

När två olika grammatiska celler i matrisen delar exakt samma form kallas detta synkretism. I tabellen ovan ser vi t.ex. att genitiv pluralis (fiska) och ackusativ pluralis (fiska) har identisk form. Vid neutrala substantiv delar nominativ och ackusativ alltid form (skip – skip). När en form är historiskt belagd men inte i just det typordet markeras den ibland med en parentes, och rekonstruerade former föregås av en asterisk (*). Snedstreck markerar dialektal eller kronologisk variation (t.ex. -um / -om).

Fisker, fisks, fiski, fisk... fiskar, fiska, fiskum, fiska.

Adolf Noreen, Altschwedische Grammatik § 185

Detta är det klassiska a-stamsmönstret som Noreen etablerade som standardmodell för alla starka maskuliner i fornnordiskan.

Övning: läsa och lokalisera i paradigmet

Använd modellparadigmet ovan för att identifiera exakt kasus, numerus och species för följande former av fisker:

Form A: fiskum
Ur en medeltida hushållsnotis
Form B: fisksins
Ur en tingsstadga
Form C: fiska
Avgör vilka två möjliga tolkningar som finns
Källor
  1. 1Adolf Noreen, Altschwedische Grammatik, mit Einschluss des Altgutnischen (Halle: Max Niemeyer, 1904). § 185–190 Kanoniska paradigm och uppställningsprinciper i Altschwedische Grammatik.
  2. 2Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 110–125 Paradigmläsning, synkretism och filologisk metodik i svensk språkhistoria.

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk