Grammatiska kategorier, temaformer och konjugationer
IDræpær maþær man... þa skal han böta.
”Dräper en man en människa... då skall han böta.”
Äldre Västgötalagen, Dråpsbalken (Holm B 59)3
Det fornsvenska verbsystemet kännetecknas av en rik syntaktisk och morfologisk differentiering som omfattar två finita syntetiska tempus (presens och preteritum), tre finita modi (indikativ, konjunktiv och imperativ), två numerus (singularis och pluralis) samt i pluralis en systematisk uppdelning på tre grammatiska personer (1:a person -um, 2:a person -in, 3:e person presens -a, preteritum -u). Verben indelas traditionellt i två grundläggande böjningstyper: starka verb, som bildar preteritum genom inre vokalväxling (avljud) utan konsonantiskt suffix, och svaga verb, som bildar preteritum och preteritumparticip med hjälp av ett dentalsuffix (-þi, -ti, -di). Därtill kommer en mindre grupp arkaiska preteritopresentiska verb (såsom muga, vita, skula), oregelbundna verb samt mediopassiva och reflexiva former på -s/-sk.12
- Finita kategorier
- Tempus (presens, preteritum), modus (indikativ, konjunktiv, imperativ), person och numerus
- Infinita former
- Infinitiv och två particip (presensparticip på -ande, preteritumparticip)
- Huvudklasser
- Starka verb (7 avljudsklasser), svaga verb (4 klasser med dentalsuffix) samt preteritopresentiska och oregelbundna verb
- Diates
- Aktiv form och mediopassiv s-form
| Kategori | Oppositioner / Former | Syntaktisk funktion | Morfologisk markör |
|---|---|---|---|
| Tempus | Presens och preteritum (samt omskrivet perfektum/pluskvamperfektum) | Tidsrelation och aspekt | Presensstam kontra preteritumstam (avljud eller dentalsuffix) |
| Modus | Indikativ, konjunktiv och imperativ | Talakt, modalitet, hypotetisk eller önskad handling | Modusspecifika stamvokaler och ändelser (t.ex. konjunktivens -i) |
| Numerus & Person | Singularis (1/2/3 ofta synkretiska) och pluralis (1 pers. -um, 2 pers. -in, 3 pers. -a/-u) | Kongruens med subjektet | Person- och numerusändelser |
| Diates | Aktiv och mediopassiv/reflexiv form på -s/-sk | Transitivitet, passivisering och reciprocitet | Klitisk ändelse -s (äldre -sk/-z) |
| Infinita former | Infinitiv (på -a) och particip (presenspart. -ande, pret.part. -inder/-aþer) | Nominal och adjektivisk funktion | Infinita ändelser med adjektivisk kongruens |
| Klass | Typverb | Infinitiv | Presens sg. | Preteritum sg. | Preteritum pl. | Preteritumparticip |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Svag klass I (-aþi) | kalla ('kalla') | kalla | kalla(r) | kallaþi | kallaþu | kallaþer |
| Svag klass II (-di/-þi) | døma ('döma') | døma | dømer | dømde | dømdu | dømder |
| Svag klass III (kort rot) | hafa ('hava') | hafa | hafver | hafþi | hafþu | hafþer |
| Svag klass IV (utan mellanvokal) | krævia ('kräva') | krævia | kræver | krafþi | krafþu | krafþer |
| Stark klass I (i - e - i - i) | bīta ('bita') | bīta | bīter | bēt | bitu | bitin |
| Stark klass II (iu - ø - u - o) | biūþa ('bjuda') | biūþa | biūþer | bøþ | buþu | buþin |
| Preteritopresentisk | vita ('veta') | vita | vēt | vissi (viste) | vissu | visat |
Dræpær maþær man... böte firi drap þre marker... oc firi sar tua marker.
Äldre Västgötalagen, Såramålsbalken (Holm B 59)Exemplet uppvisar både presens indikativ singularis (dræpær) och presens konjunktiv singularis (böte) i villkorssats.
Sva skolu oc all firi nemd hws standa til them firi nemda tolff aren ære wthe...
SDHK 16515 (Allhammar 2023, s. 8)Här exemplifieras det preteritopresentiska hjälpverbet skolu i 3 person pluralis och kopulan ære.
Avgör böjningstyp (starkt/svagt/preteritopresentiskt) samt form (tempus och modus) för följande verbformer:
- Form 1
- bēt
- Form 2
- kallaþi
- Form 3
- böte
- Form 4
- vēt