Grammatik — Båda och andra kvantifierande former
Båda och närliggande mängdord

Dualisk kvantifikation, distributiva tal och räkneadverb


I

...drømpde þem baþom en drømber...

”...drömde de båda en dröm (bokstavligen: drömde det för dem båda en dröm)...”

Fornsvenskt legendarium (Pettersson s. 118–119)1

Kvantifikatorn baþir ('båda') intar en intressant mellanställning mellan grundtal, pronomen och adjektiv. Semantiskt betecknar den totalitet över två referenter, och morfologiskt böjs den som ett pluralt adjektiv i tre genus och fyra kasus i nära parallellitet med räkneordet två. I genitiv och dativ uppvisar baþir fullständig genussynkretism med de karakteristiska formerna bæggia (genitiv) och baþum (dativ). Till samma räkneordsdomän hör de distributiva och multiplikativa adjektiven tvennir ('tvenne, tvådubbel'), þrennir ('trenne, tredubbel') och fernir ('fyrdubbel') samt de oböjliga räkneadverben tvisvar ('två gånger') och þrisvar ('tre gånger').12

Modellord
baþi(r) ('båda')
Funktion
Dualisk kvantifikation över två parter samt samordnande konjunktion
Parallellböjning
Böjs parallellt med räkneordet 'två' (dat. baþum, gen. bæggia)
Distributiva former
Multiplikativa mängdformer (tvennir, þrennir, fernir) och räkneadverb (tvisvar, þrisvar)
Paradigm för baþir ('båda') i fornsvenska
Böjning av baþir i fornsvenska
KasusMaskulinumFemininumNeutrum
Nominativbāþi(r)bāþa(r)bāþi(n)
Genitivbæggiabæggiabæggia
Dativbāþumbāþumbāþum
Ackusativbāþabāþa(r)bāþi(n)
Distributiva mängdord och räkneadverb
Multiplikativa och distributiva former i källkorpusen
KategoriFormGenusvarianterBetydelse
Distributivt räkneordtvænnir (tvennir)tvænnar, tvænnitvenne, två uppsättningar, dubbla
Distributivt räkneordþrænnir (þrennir)þrænnar, þrænnitrenne, tre uppsättningar, tredubbla
Distributivt räkneordfærnir (fernir)færnar, færnifyra uppsättningar, fyrdubbla
Räkneadverbtvisvar (tysvar)Oböjligt adverbtvå gånger
Räkneadverbþrisvar (þrysvar)Oböjligt adverbtre gånger
Konstruktionen baþi ... ok

Vid sidan av den rent nominala användningen ('de båda männen') fungerar neutrum ackusativ baþi som en samordnande konjunktion i korrelat med ok: baþi ... ok ('både ... och'), t.ex. baþi nat ok dagh ('både natt och dag'). Denna grammatikalisering från pronominalt räkneord till konjunktionellt bindeord är fullt etablerad redan i äldsta fornsvenska.

Autentiska belägg i källorna

...drømpde þem baþom en drømber...

Fornsvenskt legendarium / Pettersson s. 118–119

Þem baþom står i dativ pluralis som opersonlig upplevelsepartikel: pronomenet þem och räkneordet baþom kongruerar i dativ.

Skulu þeir bæggia handa lof hava...

Äldre Västgötalagen, Giftermålsbalken (Holm B 59)

Genitiven bæggia bestämmer det feminina substantivet handa ('bägge parters samtycke').

Övning: analysera former av båda och mängdord

Bestäm funktion och kasus för formerna i följande tre exempel:

Exempel A
þem baþom
Exempel B
bæggia handa
Exempel C
baþi konor oc mæn
Källor
  1. 1Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 104 och 118–119 Fornsvenskt paradigm för båda och autentiska exempel med kongruens.
  2. 2‘Liten vikingagrammatik’, appendix i Vikingarnas språk, s. 429–457; lokal verifierad transkription. s. 447 i den transkriberade källan Nordiska distributiva räkneformer och räkneadverb.
  3. 3Äldre Västgötalagen enligt Cod. Holm. B 59, maskintext av Lars-Olof Delsing efter Collin och Schlyters utgåva, SSGL I. PDF-s. 6 (Giftermålsbalken) Autentiskt belägg för genitivformen bæggia i Äldre Västgötalagen.
  4. 4Adolf Noreen, Altschwedische Grammatik, mit Einschluss des Altgutnischen (Halle: Max Niemeyer, 1904). s. 374–375 (§ 479) Noreens historiska paradigm för bāþir och distributiva räkneordsbildningar.

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk