Morfosyntaktisk överensstämmelse i fras och sats
I
Kongruens (formöverensstämmelse) är den syntaktiska limning som håller samman fraser och satser i fornsvenskan. Till skillnad från modern svenska, där kongruensen i princip är begränsad till adjektivens numerus- och speciesböjning (t.ex. en röd bil / två röda bilar), krävde fornsvenskan genomgående morfologisk överensstämmelse i flera dimensioner. Inom nominalfrasen måste artiklar, demonstrativer, possessiver och adjektivattribut kongruera med sitt huvudord i samtliga tre kategorier: genus, numerus och kasus. Därtill fordrade satsen strikt kongruens mellan subjekt och finit verb i numerus och person, samt mellan subjekt och predikativt attribut i genus och numerus.12
- Fraskongruens
- Adjektiv, artiklar och pronomen kongruerar med huvudordet i genus, numerus och kasus
- Predikativ kongruens
- Predikatsfyllnad kongruerar med subjektet i genus, numerus och nominativt kasus
- Subjekt–verb-kongruens
- Det finita verbet böjs efter subjektets numerus (och i äldre skede person)
- Synkretism och krockar
- Kollektiva subjekt och samordnade subjekt med olika genus har särskilda kongruensregler
I den fornsvenska grammatiken verkar kongruensen på tre distinkta syntaktiska nivåer: attributiv kongruens (inom nominalfrasen), predikativ kongruens (mellan subjekt och predikatsfyllnad) samt nexus-kongruens (mellan subjekt och finit verb).
| Nivå | Inblandade led | Styrande kategorier | Exempel i fornsvenska | Morfologisk förklaring |
|---|---|---|---|---|
| Attributiv kongruens | Determinerare + Adjektiv + Substantiv | Genus, numerus, kasus | ēn-n gōþ-an hest (ack. sg. m.) | Alla led i ackusativ singularis maskulinum |
| Attributiv kongruens | Prepositionsfras med attribut | Genus, numerus, kasus | mæþ all-um sīn-um gōþ-um frænd-um | Samtliga led i dativ pluralis maskulinum |
| Predikativ kongruens | Subjekt + Kopula + Predikativ | Genus, numerus, nominativ | hūs-it var bygt (nom. sg. neutr.) | Predikativet antar neutrum singularis nominativ |
| Predikativ kongruens | Subjekt pl. + Kopula + Predikativ | Genus, numerus, nominativ | mænn-irn-ir vāru rīk-ir | Predikativet antar maskulinum pluralis nominativ |
| Subjekt–verb-kongruens | Subjekt + Finit verb | Person och numerus | vī bind-om / the kom-o | Verbet böjs efter 1:a resp. 3:e person pluralis |
När två subjekt med olika genus samordnas (t.ex. en man och en kvinna) tillämpar fornsvenskan strikta prioritetsregler för predikativet: neutrum pluralis fungerar som standard när personerna är av olika kön (t.ex. maþer ok kona vāru glaþ ('glada', nom. pl. neutr.)). Om båda subjekten är maskulina blir predikativet maskulinum pluralis; om båda är feminina blir det femininum pluralis.
En gōþer maþer dræpær annan saklø̄san...
Äldre Västgötalagen, DråpsbalkenI subjektsfrasen En gōþer maþer kongruerar obestämda artikeln En och adjektivet gōþer i maskulinum nominativ singularis med maþer; i objektet annan saklø̄san kongruerar båda leden i ackusativ singularis maskulinum på -an.
Sätt in adjektivet godher i korrekt kongruent form i följande fyra satssammanhang:
- Sats 1
- Þæir sāghu [godher] skip (ack. pl. neutr.).
- Sats 2
- Han gaff [godher] kono (dat. sg. fem.) pæninga.
- Sats 3
- Konungens mæn vāru [godher] (predikativ, nom. pl. mask.).
- Sats 4
- Bōnden for mæþ [godher] hestum (dat. pl. mask.).