Grammatik — Svaga verb: klass II
Svaga verb: klass II

Kort rotstavelse med ja-suffix och rotomljud (krævia, vælia, tæmia)


I

Krafþi maþer gælds a þingi...

”Krävde en man gäld på tinget...”

Äldre Västgötalagen, Þingmålsbalken (Holm B 59)3

Noreens andra svaga konjugation omfattar verb med ursprungligen kort rotstavelse som bildades med urgermanskt suffix -jan. På grund av den historiska synkopen av j inträffade i-omljud i infinitiven och presens, men inte i preteritum eller preteritumparticip där ändelsevokalen synkoperades tidigt utan att framkalla omljud (så kallat rotomljud / Rückumlaut). Därför uppvisar dessa verb en systematisk vokalväxling mellan presens- och dåtidsstammen: krævia / kræver mot preteritum krafþi (particip krafþer), vælia / væl mot valdi (valder), samt tæmia / tæmber mot tamde (tamder).12

Verbtyp
Svagt verb (kort rot med urgermanskt -jan)
Rotstruktur
Kort rotstavelse (lätt stavelse med kort vokal + enkel konsonant)
Morfofonologi
Presens har i-omljud, preteritum saknar omljud (rotväxling)
Typverb
krævia, vælia, tæmia, spæria, vækia, styþia
Paradigmtabell för klass II: representativa verb med rotväxling
Klass II: representativa temaformer med rotomljud
InfinitivPresens sg.Preteritum sg.Preteritum pl.PreteritumparticipNusvenska
kræviakræverkrafþikrafþukrafþerkräva
væliavælvaldivalduvaldervälja
tæmiatæmbertamdetamdutamdertämja
spæriaspyr / spæriarsparþisparþusparþerspörja, fråga
styþiastyþerstuddestuddustudderstödja
vækiavækervaktivaktuvakterväcka
þækiaþækkerþakteþaktuþaktertäcka
Rotomljudets mekanism (Rückumlaut)

Termen 'rotomljud' (tyska Rückumlaut) kan vara missvisande: det rör sig inte om att verbet 'backat' från omljud, utan om att i-omljudet historiskt aldrig hann verka i preteritum. I korta rotstavelser försvann mellanvokalen i före den tidpunkt då omljudet inträdde i nordiska språk, medan i/j bevarades längre i presensstammen (kræv-j-an).

Autentiska belägg i källorna

Krafþi maþer gælds a þingi...

Äldre Västgötalagen, Þingmålsbalken (Holm B 59)

Preteritum singularis krafþi med oomljudd stamvokal a mot presens kræver.

Valdu bønþær tolf mæn a þingi...

Äldre Västgötalagen, Rättslösabalken (Holm B 59)

Preteritum pluralis 3 person valdu med oomljudd rot val- och ändelsen -u.

Övning: analysera klass II-former

Ange infinitiv och preteritum singularis för verben bakom följande former:

Form A
krafþer (particip)
Form B
valder (particip)
Form C
studder (particip)
Källor
  1. 1Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 108–109 Svag klass 2, kort rotstavelse och rotomljud.
  2. 2Adolf Noreen, Altschwedische Grammatik, mit Einschluss des Altgutnischen (Halle: Max Niemeyer, 1904). s. 452–455 (§ 548–549) Andra svaga konjugationen, j-suffix och stamväxling.
  3. 3Äldre Västgötalagen enligt Cod. Holm. B 59, maskintext av Lars-Olof Delsing efter Collin och Schlyters utgåva, SSGL I. PDF-s. 4 och 7 (Rättslösabalken och Þingmålsbalken) Klass II-former i Äldre Västgötalagen (krafþi, valdi).

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk