Grammatik — Konjunktiv
Konjunktiv

Morfologi, hortativ-optativ användning och potentialitet


I

Huar sum ei hauer þa gilt næt, bøte þre øra.

”Vem som än inte har ett giltigt nät, böte tre öre.”

Pettersson s. 117 / Fornsvenskt lagspråk1

Konjunktiv utgör det andra finita modussystemet i fornsvenskan och används för att uttrycka talarinställning, modalitet och irrealis. Traditionellt indelas bruket i två huvudfunktioner: en hortativ-optativ användning (önskan, välsignelse, förbannelse och juridiska föreskrifter/påbud) samt en potential användning (antagande, möjlighet, ovisshet och kontrafaktivitet). Morfologiskt byggs konjunktiv på två stammar: presens konjunktiv kännetecknas av temavokalen -i (kalli, bīti, sē/vari) och används framför allt i lagspråkets föreskrifter (bøte 'skall böta / må böta'), medan preteritum konjunktiv byggs på preteritum pluralstammen med konjunktivändelsen -i (bēti, funni, vari, laghe) och markerar hypotetiska, osannolika eller kontrafaktiska förhållanden.12

Modus
Konjunktiv (subjunktiv / irrealis)
Formserier
Presens konjunktiv (stam + -i) och preteritum konjunktiv (avljud/dental + -i)
Funktioner
Hortativ-optativ (påbud, lagdirektiv, önskan) och potential (hypotetisk jämförelse, villkor)
Diakroni
Presens konjunktiv dominerar i lagbud (bøte); preteritum konjunktiv i kontrafaktiska satser (vari, laghe)
Konjunktivens två formserier
Konjunktiv av kalla, bīta och vara
Numerus/personPresens kalla / bīta / varaPreteritum kalla / bīta / vara
singulariskalli / bīti / sē eller varikallaþi / bēti / vari
pluralis 1kallum / bītum / sēum eller varumkallaþum / bitum / varum
pluralis 2kallin / bītin / sēin eller varinkallaþin / bitin / varin
pluralis 3kalli(n) / bīti(n) / sēi(n) eller vari(n)kallaþi(n) / biti(n) / vari(n)
Hortativ och potential användning

Hortativ och optativ konjunktiv används för påbud och önskningar ('Gud signi þik!', 'bøte þre øra'). Potential och hypotetisk konjunktiv uppträder däremot i jämförelsesatser och villkorssatser där talaren inte garanterar fakticiteten: 'som han i elþe laghe' ('som om han låg i elden').

Autentiska belägg i källorna

Huar sum ei hauer þa gilt næt, bøte þre øra.

Fornsvenskt lagbelägg återgivet av Pettersson s. 117

Presens konjunktiv bøte uttrycker lagbudets direktiv ('må böta / ska böta').

Han öpte oc gal, som han i elþe laghe...

Fornsvenskt exempel återgivet av Pettersson s. 117

Preteritum konjunktiv laghe står i en hypotetisk jämförelsesats med som ('som om han låg i elden').

Givær maþer oghnum manni saar... bøte firi sar tua marker.

Äldre Västgötalagen, Såramålsbalken (Holm B 59)

Lagföreskrift med direktiv presens konjunktiv bøte.

Övning: bestäm konjunktivens funktion

Avgör om konjunktivformen är presens eller preteritum och bestäm dess funktion:

Exempel A
Guþ hialpi oss!
Exempel B
bøte firi drap þre marker
Exempel C
som han i elþe laghe
Källor
  1. 1Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 111–112 och 117–118 Konjunktivparadigmen samt användning i önskan, påbud, bisats och osannolik konditionalitet.
  2. 2Jackie Nordström, ‘Konjunktiv i fornsvenska at-satser’, Språk och stil 21 (2011), 171–198. s. 173 och 181 (PDF-s. 3 och 11) Indelningen i hortativ-optativ och potential konjunktiv samt de särskiljbara formerna.
  3. 3Äldre Västgötalagen enligt Cod. Holm. B 59, maskintext av Lars-Olof Delsing efter Collin och Schlyters utgåva, SSGL I. PDF-s. 8 (Såramålsbalken) Autentiskt konjunktivbelägg (bøte) i Äldre Västgötalagen.
  4. 4Adolf Noreen, Altschwedische Grammatik, mit Einschluss des Altgutnischen (Halle: Max Niemeyer, 1904). s. 385–388 (§ 496–500) Noreens genomgång av konjunktivens ljudutveckling och böjningsmönster.

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk