Konstruktioner av typen mik hungrar, mik þykkir och mik lyster
IMik þykkir þetta radh wara got.
”Mig tycks detta råd vara gott (Jag tycker detta råd är gott).”
Fornsvenskt brev / Pettersson s. 1252
I fornsvenskan fanns en prominent grupp satser där det logiska eller semantiska subjektet – upplevaren (experiencern) – stod i ett oblikt kasus (ackusativ eller dativ) i stället för nominativ. Konstruktioner av typen mik hungrar ('jag är hungrig'), mik þyrster ('jag är törstig'), honom þykkir ('han tycker / det förefaller honom') och them lyster ('de har lust / behagar dem') uppvisade många syntaktiska egenskaper som normalt tillkommer subjekt: de intog preferentiellt satsens fundament i V2-satser och fungerade som topik. Verbet stod emellertid alltid i opersonlig 3 person singularis utan numerus- eller personkongruens med det oblika ledet. Under sen fornsvenska genomgick dessa konstruktioner en genomgripande omstrukturering där den oblika upplevaren reanalyserades som ett reguljärt nominativt subjekt: mik hungrar -> iak hungrar.123
- Kasustyp
- Upplevare i ackusativ (mik hungrar) eller dativ (honom þykkir, them lyster)
- Verbkongruens
- Opersonlig 3 person singularis (ingen nominativkongruens)
- Syntaktiskt läge
- Står regelbundet i satsens fundament (subjektsposition)
- Diakron förändring
- Omtolkning från oblik upplevare till nominativt subjekt under sen fsv.
| Verb | Oblikt kasus | Semantisk betydelse | Fornsvenskt exempel | Modern svensk motsvarighet |
|---|---|---|---|---|
| hungra | Ackusativ | Fysiskt tillstånd (hunger) | mik hungrar (ack.) | jag är hungrig / jag hungrar |
| þyrsta | Ackusativ | Fysiskt tillstånd (törst) | han þyrster (ack.) | han är törstig |
| þykkia | Dativ | Kognitiv uppfattning, åsikt | honom þykkir (dat.) | han tycker / det förefaller honom |
| lysta | Ackusativ / Dativ | Önskan, behag, lust | them lyster (dat./ack.) | de har lust till / de önskar |
| angra | Ackusativ | Känsla av ånger/smärta | mik angrar thet (ack.) | jag ångrar det |
| lika | Dativ | Välbehag, tillfredsställelse | hænne likar (dat.) | hon gillar / det behagar henne |
Håkansson (2008) och Pettersson (2005) framhåller att de oblika upplevarna delade fundamenteringsegenskaper med nominativa subjekt, men saknade morfologiska subjektsegenskaper (nominativkasus och reflexivbindning i alla miljöer). När kasussystemet föll samman under 1400-talet blev skillnaden mellan ackusativ/dativ och nominativ neutraliserad i nominalfraser (bonden hungrar kan tolkas som antingen oblik eller nominativ). Detta banade väg för en fullständig syntaktisk omkategorisering i pronominalsystemet, varvid personliga pronomen övergick till nominativ: mik þykkir ersattes av iak þykkir / iak tycker.
Þykkir manni at han havi eigh ræt fangat...
Äldre Västgötalagen, Rättslösabalken (Holm B 59)Oblikt dativargument: manni (dat. sg. m.) fungerar som upplevare till opersonliga verbet þykkir i villkorssats.
Mik þykkir þetta radh wara got.
Fornsvenskt brev / Pettersson s. 125Fundamenterat mik i ackusativ/dativ följt av finit verb þykkir och infinitivkonstruktion þetta radh wara got.
Identifiera det oblika ledet, ange dess kasus och översätt till en modern nominativ subjektsats:
- Sats 1
- Mik hungrar sarlika.
- Sats 2
- Honom þykti þat illa gort.
- Sats 3
- Them lyste at fara til Roma.