Grammatik — Utelämnade referentiella subjekt
Utelämnade referentiella subjekt

Kontextuellt återställbara nollsubjekt och anaforiska luckor


I

Far til skoghs ok hugger træ...

”Far [han] till skogs och hugger träd...”

Äldre Västgötalagen, Bygdelagsbalken (Holm B 59)3

I fornsvenskan var det fullt grammatiskt att utelämna ett referentiellt subjekt (ett subjekt som syftar på en specifik person eller sak) om referenten framgick tydligt av det föregående sammanhanget. Fenomenet, som i modern syntaktisk teori kallas referentiellt nollsubjekt eller anaforisk subjektslucka, var särskilt frekvent i landskapslagarna och den tidiga prosan. David Håkansson (2008) visar i sin avhandling att sådana utelämnade subjekt inte enbart förekom i enkla koordinerade satser ('han kom hem ok [han] drack öl'), utan även i initiala huvudsatser efter adverbial och i bisatser där nysvenskan ovillkorligen kräver ett personligt pronomen.12

Subjektslucka
Utelämnande av subjekt vars referent är känd ur kontexten (pro-drop/nollsubjekt)
Kontextuella villkor
Särskilt i samordnade satser, efter tidsadverbial och i konditionala bisatser
Håkansson (2008)
Omfattande studie av referentiella nollsubjekt från lagar till sen fornsvenska
Avveckling
Successiv tillbakagång till förmån för obligatoriskt personligt pronomen
Distribution och syntaktiska miljöer
Referentiella nollsubjekt i fornsvenska textmiljöer
Syntaktisk miljöStrukturFornsvenskt exempelAnalys
Samordnad huvudsatsS1 - Vf1 ... ok [Ø] - Vf2Bōndi far a þing ok [Ø] talar rætKlassisk subjektsellips vid samma referent
Initial huvudsats (V1)[Ø] - Vf - Adv/ObjFar [Ø] til skoghs ok hugger træSubjektet underförstås av lagbudets allmänna subjekt
Efter tidsadverbial (AV2)Adv - Vf - [Ø] - ObjÞa drak [Ø] öl medh grannumSubjektet utelämnat i V2-inversionsposition
I bisatsSubj - [Ø] - Adv - Vf...æn [Ø] eigh bøtir a rættom daghSubjektslucka i konditional bisats
Håkanssons analys av nollsubjektens licensiering

Håkansson (2008) betonar att fornsvenskan inte var ett 'radikalt' pro-drop-språk som spanska eller italienska, eftersom nollsubjekt inte förekom obegränsat i alla satstyper. Snarare styrdes licensieringen av en kombination av personkongruens på verbet och stark diskurskonnektivitet. I 1200-talets lagar är frekvensen mycket hög, men sjunker drastiskt under 1300- och 1400-talen i takt med att personändelserna förenklas och V2-strukturen med obligatorisk fundamentering konsolideras.

Primärbelägg ur Äldre Västgötalagen

Far til skoghs ok hugger træ i annars marku...

Äldre Västgötalagen, Bygdelagsbalken (Holm B 59)

V1-inledd sats med nollsubjekt: verbet Far står initialt utan explicit nominativt subjekt.

Nu bøter swa mykit sum lagh sighia.

Äldre Västgötalagen, Dråpsbalken (Holm B 59)

Adverbialinledd V2-sats med nollsubjekt i postverbal position: efter adverbialet Nu och verbet bøter saknas utsatt subjekt.

Övning: identifiera referentiella subjektsluckor

Markera var subjektsluckan [Ø] finns i följande satser och identifiera vem den utelämnade referenten syftar på:

Sats 1
Bōndi køpte hest ok ledde [Ø] heim til garz.
Sats 2
Þa tok [Ø] brefvet ok læste thet hogt.
Sats 3
Æn [Ø] vill eigh böta, tha skal fogten gripa han.
Källor
  1. 1David Håkansson, Syntaktisk variation och förändring: En studie av subjektslösa satser i fornsvenska (Lunds universitet, 2008). s. 23–68 Referentiella nollsubjekt i fornsvenska texter och deras syntaktiska licensiering.
  2. 2Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 128–130 Subjektslösa satser och anaforisk ellips i fornsvensk syntax.
  3. 3Äldre Västgötalagen enligt Cod. Holm. B 59, maskintext av Lars-Olof Delsing efter Collin och Schlyters utgåva, SSGL I. Bygdelagsbalken och Dråpsbalken (Holm B 59) Äldre Västgötalagens autentiska satser med utelämnade referentiella subjekt.

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk