Det fulla paradigmet i tre genus och fyra kasus
IÞær lagh han langan tima... vinin gældi honum ater fullum gældum.
Pettersson s. 114 / Fornsvenskt legendarium1
Den starka adjektivböjningen används när adjektivet bestämmer ett substantiv i en indefinit nominalfras (et got skip, goþer drænger) samt när adjektivet står i predikativ ställning (skipit ær langt). Paradigmet har bevarat distinkta ändelser för genus, numerus och kasus, varav flera övertagits från pronominalböjningen. Den starka adjektivböjningen är därmed mer differentierad än den starka substantivböjningen och ger ofta avgörande morfologisk information om nominalfrasens syntaktiska funktion.12
- Böjning
- Stark (indefinit och predikativ)
- Modellord
- langer, spaker, gamal
- Särdrag
- Pronominala ändelser (-an, -um, -ra, -rar, -t)
- Syntaktisk miljö
- Obestämda nominalfraser och predikativa konstruktioner
| Kasus | Maskulinum sg. | Femininum sg. | Neutrum sg. | Maskulinum pl. | Femininum pl. | Neutrum pl. |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nominativ | langer | lang | langt | langir (-ar) | langar | lang |
| Genitiv | langs | langrar | langs | langra | langra | langra |
| Dativ | langum | langri | langu | langum | langum | langum |
| Ackusativ | langan | langa | langt | langa | langar | lang |
- Pronominal ackusativ
- Maskulin ackusativ singularis slutar på -an (langan, goþan). Detta skiljer adjektivet från substantivets ändelselösa ackusativ (fisk) och visar direkt objekt i maskulinum.
- Pronominal dativ mask./neutr.
- Dativ singularis maskulinum har -um (langum), liksom neutrum (langu / langum i yngre texter), vilket motsvarar pronomenformerna honum/þy.
- Pronominalt -r- i feminint/pluralt
- Genitiv och dativ singularis femininum har -rar och -ri (langrar, langri). Genitiv pluralis har genomgående -ra i alla tre genus (langra).
- Neutrum nominativ och ackusativ
- Singularis slutar på -t (langt, gott vid assimilation), medan pluralis är ändelselöst (lang, god) med identisk form som femininum nominativ singularis.
Adjektiv med tvåstavig stam på obetonad vokal plus sonorant (-al, -ar, -in) uppvisar regelbunden synkope: stammens obetonade vokal faller bort framför en ändelse som inleds med vokal, men står kvar framför konsonantändelse eller när formen är ändelselös. Typordet gamal böjs således: mask. nom. sg. gamall, ack. sg. gamblan (med epentetiskt -b-), dat. sg. gamblum, fem. nom. sg. gamal, ack. sg. gamla, neutr. nom./ack. sg. gamalt, gen. sg. mask./neutr. gamals men fem. gamallar och gen. pl. gamalla.
Bonde skal huar gera bro sina oc giæra vel oc vithlika.
Äldre Västgötalagen, Byggningabalken 14 (Holm B 59)Exemplet visar adverbiell och adjektivisk formbildning i fornsvenskan: bro sina är ackusativ femininum (ägarpronomenet kongruerar starkt), medan vithlika är bildat på den starka adjektivstammen med suffixet -lika.
Iach Eric Nielssøn gør viterlikt allom mannom...
SDHK 18949 (1418), diplom i Allhammar s. 8Diplomets inledningsformel uppvisar maskulin dativ pluralis stark form: allom mannom (yngre försvagning av klassiskt allum mannum). Viterlikt står som predikativt neutrum singularis.
Bestäm genus, numerus och kasus för följande starka adjektivformer av spaker ('klok, vis'):
- Form A
- spakan
- Form B
- spakrar
- Form C
- spaku
- Form D
- spakir