Grammatik — Källor och texttyper
Källor och texttyper

Laghandskrifter, diplom, religiös prosa, riddardiktning och tänkeböcker


I

Vårt vetande om fornsvenskan vilar uteslutande på de bevarade handskrifterna och pergamentsbreven.

”Vårt vetande om fornsvenskan vilar uteslutande på de bevarade handskrifterna och pergamentsbreven.”

Collijn 1913 s. 5 / Åhldén 202112

Den fornsvenska grammatiken kan inte studeras isolerad från det fysiska källmaterialet. Vår kunskap om medeltidssvenskan vilar uteslutande på de texter som överlevt i handskrifter, pergamentsbrev och fragment. Källkorpusen uppvisar en markant genremässig och sociokulturell mångfald: från de monumentala landskapslagarna på 1200- och 1300-talen, över tiotusentals daterade diplom och rättsakter i Svenskt Diplomatarium (SDHK), till Vadstena klosters rika andliga litteratur, hovets rimmade riddarromaner (Eufemiavisorna) och senmedeltidens borgerliga tänkeböcker i städerna. Varje texttyp representerar en egen stilistisk och språklig varietet.12

Lagtexter
Äldre och Yngre Västgötalagen, Östgötalagen, Upplandslagen, Södermannalagen, Magnus Erikssons landslag
Diplom
Svenskt Diplomatariums huvudkartotek (SDHK) med ca 40 000 bevarade medeltida brev
Religiös litteratur
Fornsvenska legendariet, Birgittas uppenbarelser, klosteröversättningar från Vadstena
Profana texter
Erikskrönikan, Karlskrönikan, riddarromaner (Eufemiavisorna) samt stadens tänkeböcker
De fyra stora fornsvenska textgrupperna

Fornsvenska texter brukar indelas i fyra huvudsakliga genregrupper, vilka var och en ställer särskilda metodiska krav på den filologiska tolkningen:

Systematisk översikt över fornsvenska källor och genrer
GenregruppViktigaste verk / HandskrifterSkrivarmiljö & MaterialSpråkliga kännetecken
LagspråkÄldre & Yngre Västgötalagen, Upplandslagen, MELLLagmansskriptorier, pergamentArkaisk formrikedom, allitteration, syntetisk korthuggenhet
Diplom (urkunder)SDHK (ca 40 000 brev från 1100–1520)Kungliga kanslier, biskopssäten, pergament/papperExakt daterade och lokaliserade ögonblicksbilder; regionala drag
Religiös prosaBirgittas uppenbarelser, Legendariet, Själens tröstVadstena kloster, birgittinerordern, pergamentVälutvecklad latinpåverkad syntax, hypotax, andligt ordförråd
ProfanlitteraturErikskrönikan, Eufemiavisorna, TänkeböckerAdliga hov, rådstugor i städerna, papperKnittelvers i krönikor, talspråksnära vardagsprosa i tänkeböcker
Diplommaterialets unika värde: Exakt datering och geografi

Medan litterära handskrifter ofta är avskrifter av äldre förlagor med hopblandade språkskikt, äger diplommaterialet (breven i SDHK) ett unikt källvärde: ett medeltidsbrev är nästan alltid försett med exakt utfärdandedag, år och ort. Detta gör diplomen till lingvistens viktigaste verktyg för att kartlägga den geografiska spridningen av språkliga förändringar och datera kasussystemets upplösning.

Giffuit oc scrifwit a Stokholms radzhus a them tima...

Stockholms tänkebok (1478)

Städernas tänkeböcker (rådstugans protokoll) återger rättstvister, edsväringar och vittnesmål i en stil som ligger det senmedeltida talspråket mycket nära.

Övning: analysera texttypens påverkan på språket

Vilken textgenre (lagspråk, diplom eller klosterprosa) representerar följande utdrag och vilka formella kriterier avslöjar detta?

Textutdrag
'Alla the thz bref sea ælla hø̄ra helsar jak Karl jarl mæþ gudz naþ... kænnes jak mæþ thæssu breffue haffua vplātit heþerligom manni...'
Källor
  1. 1Isak Collijn, ‘Nyfunna fragment af fornsvenska handskrifter bland räkenskapsomslagen i Kammararkivet’, Samlaren 34 (1913). s. 5–30 Isak Collijns redogörelse för fornsvenska handskriftsfragment och arkivmaterial.
  2. 2Roger Andersson, Ingela Hedström och Dag Retsö, Nya studier i outgivna fornsvenska handskrifter (Uppsala, 2021). s. 15–50 Pia Åhléns analys av medeltida texttyper, editionsprinciper och handskriftstradition.
  3. 3Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 20–35, 119–130 Textkorpusens sammansättning och genrernas roll i svensk språkhistoria.

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk