Avljudsserien ī – ē – i – i (bīta – bēt – bitu – bitin)
IÞa reð han hesti sinum til tings.
”Då red han på sin häst till tinget.”
Fornsvenskt diplom / Noreen § 5262
Klass I är en av de mest regelbundna avljudsklasserna i fornsvenskan och kännetecknas av diftongavljudet mellan långt ī i presensstammen, långt ē i preteritum singularis (ursprungligen en urgermansk diftong ai) samt kort i i preteritum pluralis och particip (nollstadiet). Paradigmet representeras av bīta (bēt – bitu – bitin). Klassen omfattar talrika centrala verb såsom rīða ('rida'), drīva ('driva'), slīta ('slita'), grīpa ('gripa'), skrīva ('skriva', tidigt lånord från latinets scribere anpassat till klassen) och svīka ('svika'). I konjunktiv preteritum används pluralstammen bit- med omljudd ändelsevokal (biti, riþi).12
- Klass
- Stark klass I (rot med i-sonant)
- Avljudsserie
- ī (inf.) – ē (pret. sg.) – i (pret. pl.) – i (part.)
- Typverb
- bīta, rīða, drīva, slīta, grīpa, skrīva
- Konjunktiv preteritum
- biti, riþi (omljudd pluralstam)
| Infinitiv | Presens sg. | Pret. sg. | Pret. pl. | Konj. pret. | Pret. part. | Nusvenska |
|---|---|---|---|---|---|---|
| bīta | bīter | bēt | bitu | biti | bitin | bita |
| rīða | rīþer | rēþ | riþu | riþi | riþin | rida |
| grīpa | grīper | grēp | gripu | gripi | gripin | gripa |
| drīva | drīver | drēf | drivu | drivi | drivin | driva |
| slīta | slīter | slēt | slitu | sliti | slitin | slita |
| skrīva | skrīver | skrēf | skrivu | skrivi | skrivin | skriva |
| svīka | svīker | svēk | sviku | sviki | svikin | svika |
Preteritum singularis bēt/rēþ saknar personändelse i 1 och 3 person; i 2 person tillfogas -t (þu bētt). I preteritum pluralis har alla personer kort i (vi bitum, I bitin, þeir bitu). Under yngre fornsvensk tid började pluralstammens kortare i-vokal eller singularstammens e-vokal att utjämnas, vilket på 1600-talet ledde till nysvenskans enhetsform (han bet / vi beto).
Biter hundær man, bøte fore saar...
Äldre Västgötalagen, Såramålsbalken (Holm B 59)Presens indikativ singularis 3 person biter av typverbet bīta i lagspråket.
Gripu þeir þiofin oc bundu han...
Äldre Västgötalagen, Tjuvabalken (Holm B 59)Preteritum pluralis 3 person gripu med nollstadiets korta i-vokal.
Konstruera de efterfrågade formerna för det starka verbet rīða:
- Form 1
- Preteritum indikativ 3 person singularis ('han red')
- Form 2
- Preteritum indikativ 1 person pluralis ('vi redo')
- Form 3
- Preteritumparticip i neutrum singularis ('ridit')