De historiskt reduplicerande verben och deras formserier
IFioll maþer af hesti sinum oc fek bana...
”Föll en man av sin häst och fick banesår...”
Äldre Västgötalagen, Vådamålsbalken (Holm B 59)3
Klass VII utgörs av verb som i urgermansk tid bildade preteritum genom reduplikation (upprepning av rotens begynnelsekonsonant och vokal, jämför gotiska haitan -> haihait, fallan -> faífall). I de nordiska språken försvann reduplikationsstavelsen genom sammandragningar och diftongeringar, vilket efterlämnade ett avljudsliknande system med två dominerande preteritumvokaler: ē (hos heta -> het, lata -> let, rada -> red) samt diftongen io (hos falla -> fioll, halda -> hiolt, hogga -> hiog). Till skillnad från klasserna I–V har klass VII alltid samma vokal i preteritum singularis och pluralis, och preteritumparticipet behåller i regel infinitivens rotvokal (fallin, latin, hetin).12
- Klass
- Stark klass VII (reduplicerande verb)
- Mekanism
- Historisk reduplikation sammansmält till vokalväxling (ē, io)
- Karakteristik
- Samma vokal i preteritum sg. och pl.; participet har presensvokal
- Typverb
- falla, halda, heta, lata, ganga, fa, hogga, løpa
| Grupp | Infinitiv | Presens sg. | Pret. sg. | Pret. pl. | Pret. part. | Nusvenska |
|---|---|---|---|---|---|---|
| io-grupp | falla | fæller | fioll | fiollu | fallin | falla |
| io-grupp | halda | hælder | hiolt | hioldu | haldin | hålla |
| io-grupp | hogga | hygger | hiog | hioggu | hoggin | hugga |
| io-grupp | løpa | løper | liop / løp | liopu / lupu | løpin | löpa |
| e-grupp | hēta | hēter | hēt | hētu | hētin | heta |
| e-grupp | lāta | lāter | lēt | lētu | lātin | låta |
| e-grupp | grāta | grāter | grēt | grētu | grātin | gråta |
| e-grupp | rāða | rāþer | rēþ | rēþu | rāþin | råda |
| särform | gā / ganga | ganger | gik | gingu | gangin | gå |
| särform | fā / fanga | far / fanger | fik | fingu | fangin | få |
Verben gā/ganga och fā/fanga har särpräglade preteritumformer där rotens ursprungliga nasal återkommer i böjningen: gik / gingu och fik / fingu. Preteritum singularis slutar här på -k (assimilerat ngk > k i absolut utljud), medan pluralstammen bevarar -ng- (gingu, fingu).
Fioll maþer af hesti sinum oc fek bana...
Äldre Västgötalagen, Vådamålsbalken (Holm B 59)Preteritumformerna fioll (av falla) och fek/fik (av fa) i kasuistisk lagtext.
Nu biuþer maþer... æn hin later æi...
Äldre Västgötalagen, Kyrkobalken (Holm B 59)Presensform later av klass VII-verbet lata.
Bestäm preteritum singularis och pluralis för följande klass VII-verb:
- Verb 1
- falla
- Verb 2
- lāta
- Verb 3
- ganga