Grammatik — Starka verb: klass II
Starka verb: klass II

Avljudsserien iū/ū/ȳ – ø̄ – u – u (biūþa, bryta, supa)


I

Brøt maþer garþ mans...

”Bröt en man en annans mans gärdesgård...”

Äldre Västgötalagen, Bygdelagsbalken (Holm B 59)3

Klass II rymmer verb med u-sonant i roten och uppvisar tre undergrupper i presens beroende på rotvokalens utveckling: verb med iū (biūþa, skiūta, liūga), verb med ȳ genom tidigt i-omljud (bryta, flyta, skryta) samt verb med ursprungligt långt ū (supa, lūka). Gemensamt för samtliga undergrupper är att preteritum singularis har långt ø̄ (urgermanskt au, t.ex. bø̄þ, brø̄t, sø̄p), medan preteritum pluralis har nollstadiet med kort u (buþu, brutu, supu). Preteritumparticipet har likaså u (buþin, brutin, supin), vilket i yngre fornsvenska ofta sänks till o (bodhin, brotin).12

Klass
Stark klass II (rot med u-sonant)
Avljudsserie
iū/ū/ȳ – ø̄ (pret. sg.) – u (pret. pl.) – u/o (part.)
Typverb
biūþa, bryta, skiūta, flyta, klȳva, supa
Konjunktiv preteritum
byþi, bryti (u-omljud till y)
Paradigmtabell för klass II: de tre undergrupperna
Klass II: representativa temaformer
UndergruppInfinitivPresens sg.Pret. sg.Pret. pl.Pret. part.Nusvenska
iu-stambiūþabiūþerbø̄þbuþubuþin / boþinbjuda
iu-stamskiūtaskiūterskø̄tskutuskutin / skotinskjuta
iu-stamliūgaliūgherlø̄ghluguloghinljuga
y-stambrytabrȳterbrø̄tbrutubrutin / brotinbryta
y-stamflytaflȳterflø̄tflutuflutin / flotinflyta
u-stamsupasūpersø̄psupusupinsupa
u-stamlūkalūkerlø̄klukulokin / lukinluka (stänga)
Preteritum konjunktiv och vokalsänkning

Pluralstammens u genomgår regelbundet i-omljud till y i konjunktiv preteritum: han byþi ('han bjöde'), þeir bryti ('de bröte'). I preteritumparticipet uppträder under medeltiden regelbunden vokalsänkning från u till o framför dentaler och gutturaler: brutin > brotin, buþin > boþin, lukin > lokin.

Autentiska belägg i källorna

Brøt maþer garþ mans...

Äldre Västgötalagen, Bygdelagsbalken (Holm B 59)

Preteritum singularis brøt av y-verbet bryta.

Han bauþ sakløst þing oc baud viþer bot...

Äldre Västgötalagen / Noreen § 528

Arkaisk form baud/bauþ (äldre diftong vid sidan av bø̄þ) av biūþa.

Övning: analysera klass II-former

Bestäm tempus, numerus och formtyp för följande verbformer av skiūta och bryta:

Form 1
skø̄t
Form 2
skutu
Form 3
brutin
Källor
  1. 1Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 109–110 Klass II:s tre undergrupper och temaformer.
  2. 2Adolf Noreen, Altschwedische Grammatik, mit Einschluss des Altgutnischen (Halle: Max Niemeyer, 1904). s. 428–430 (§ 528–529) Morfofonologisk variation mellan iu, y och u samt o-sänkning i participet.
  3. 3Äldre Västgötalagen enligt Cod. Holm. B 59, maskintext av Lars-Olof Delsing efter Collin och Schlyters utgåva, SSGL I. PDF-s. 12 (Bygdelagsbalken) Klass II-former i Äldre Västgötalagen (brøt, bauþ).

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk