Metod för att skilja homonyma former, identifiera verbrektion och lösa tvetydigheter
IBarn fœz a vægh... bær a baki heim...
”Barn föds på väg... bär hem på ryggen...”
Äldre Västgötalagen, Ärvdabalken (Holm B 59)3
En av de största utmaningarna vid läsning av fornsvenska texter är kasushomonymi – att en och samma ordform kan representera flera olika kasus. Substantivet barn har exempelvis identisk form i nominativ och ackusativ singularis samt nominativ och ackusativ pluralis. På samma sätt har svaga femininer som kona formen konu i ackusativ, dativ och genitiv singularis. För att avgöra vilket kasus som faktiskt föreligger krävs en systematisk analysmetod som kombinerar verbets lexikaliska rektion, närliggande attributs kongruensböjning, prepositionens styrning och satsens informationsstruktur (Nylinder 2015, Hjortstam 2017).12
- Kasushomonymi
- Identiska former som kan representera flera olika kasus (t.ex. barn nom/ack, konu ack/dat/gen)
- Analysnycklar
- 1. Predikatets rektion -> 2. Kongruerande attribut -> 3. Ledföljd och V2 -> 4. Prepositionens styrning
- Primärkällor
- Nylinder (2015), Hjortstam (2017), Äldre Västgötalagen
- Praktisk problemlösning
- Steg-för-steg-algoritm för säker tolkning i autentisk text
| Analysnyckel | Metodisk princip | Fornsvenskt exempel | Hur tvetydigheten avgörs |
|---|---|---|---|
| 1. Attributkongruens | Granska adjektiv eller pronomen | thenne man vs thennan man | thenne (dat/nom) vs thennan (entydig ackusativ) |
| 2. Verbrektion | Kontrollera verbets kasuskrav | hialpa manni (dat) vs dræpa man (ack) | hialpa kräver dativ, dræpa kräver ackusativ |
| 3. Predikativets kasus | Granska predikatsfyllnadens form | Barnit var kornot (nom. sg. n.) | Predikativet kornot avslöjar att barnit är nominativ |
| 4. Prepositionens rektion | Kontrollera prepositionens styrning | til garz (gen), i garþi (dat), a mark (ack) | Prepositionen dikterar kasus för följande led |
| 5. Verbkongruens | Kontrollera finit verbperson/numerus | Barn leka (pl) vs Barn leker (sg) | Verbet leka visar att barn är pluralis |
Vid osäkerhet rekommenderas följande beslutsordning: (1) Identifiera det finita verbet och dess subjekt via personkongruens. (2) Undersök om verbet är transitivt (kräver ackusativobjekt), intransitivt/hjälpande (kräver dativobjekt) eller partitivt (kräver genitivobjekt). (3) Om nominalfrasen styrs av en preposition, identifiera om prepositionen styr genitiv (til, mellan), dativ (af, fran, medh), ackusativ (genom, um) eller växlar mellan befintlighet (dativ) och riktning (ackusativ) såsom i, a, under, ovir.
Uir vilium at þessi var vili ok gæf stande stadfastlika...
SDHK-nr 21846 / Nylinder 2015 s. 22vili kan formellt vara både ackusativ och dativ hos svaga maskuliner, men kongruensen med demonstrativet þessi (nom) och possessivet var (nom) visar entydigt nominativ.
Haver maþer hæst sin selt...
Äldre Västgötalagen, Bygdelagsbalken (Holm B 59)hæst kan vara både ackusativ singularis och stamform, men possessivet sin (ack. sg. m.) och supinumet selt visar entydigt ackusativobjekt.
Avgör kasus för det understrukna ordet och motivera ditt svar med hjälp av analysnycklarna:
- Sats 1
- Bōndi sa eeth lius a himnum. (lius = nom. eller ack.?)
- Sats 2
- Han hialp sinne modher. (modher = ack., dat. eller gen.?)
- Sats 3
- Til tings gingo the riko mæn. (tings = nom., ack. eller gen.?)