Grammatik — Svaga verb: klass III
Svaga verb: klass III

Lång rotstavelse utan rotväxling (døma, røra, køpa, bøta)


I

Dømdu tolf mæn skialskot a þingi...

”Dömde tolv män skuldfritt skott på tinget...”

Äldre Västgötalagen, Vådamålsbalken (Holm B 59)3

Noreens tredje svaga konjugation (motsvarande klass 2 hos Pettersson) omfattar verb med historiskt lång rotstavelse (lång rotvokal eller rot som slutar på konsonantförbindelse). Eftersom roten var lång bevarades suffixets i tillräckligt länge för att framkalla i-omljud i verbroten i alla böjningsformer; därefter synkoperades i. Verben i denna klass behåller därför samma omljudda rotvokal genom hela paradigmet: døma – dømde – dømder, røra – rørþi – rørþer, køpa – køpte – køpter, kænna – kænde – kænder. Dentalsuffixets konkreta form styrs automatiskt av rotkonsonantens fonologiska egenskaper (tonande, tonlös eller frikativa).12

Verbtyp
Svagt verb (lång rot med urgermanskt -jan)
Rotstruktur
Lång rotstavelse (lång vokal eller vokal + konsonantgrupp)
Kännetecken
Genomfört omljud i samtliga temaformer (ingen rotväxling)
Dentalsuffix
-de, -þe eller -te beroende på rotkonsonantens ton
Typverb
døma, røra, fø̄þa, kø̄pa, bø̄ta, mø̄ta, kænna
Paradigmtabell för klass III: de tre dentalmönstren
Klass III: representativa verb och dentalfördelning
SuffixgruppInfinitivPresens sg.Preteritum sg.Preteritum pl.PreteritumparticipNusvenska
tonande nasal (-d-)dømadømerdømdedømdudømderdöma
tonande nasal (-d-)kænnakænnerkændekændukænderkänna
vokal/r (-þ-)rørarørerrørþirørþurørþerröra
frikativa (-fþ-)døvadøverdøfþidøfþudøfþerbedöva
tonlös klusil (-t-)køpakøperkøptekøptukøpterköpa
assimilerad dental (-tt-)bøtabøterbøttebøttubøtterböta
assimilerad dental (-tt-)møtamøtermøttemøttumøttermöta
Kontrasten mot klass II: varför uteblev rotomljudet?

Skillnaden mellan klass II (krævia/krafþi) och klass III (døma/dømde) beror på stavelsens vikt i forngermanskan: i långa stavelser (t.ex. dōm-jan) förhindrade stavelselängden tidig synkope, varför suffixet hann omljuda vokalen (ō > ø̄) innan det föll bort. Därmed blev omljudet fast genom hela paradigmet.

Autentiska belägg i lagtexten

Dømdu tolf mæn skialskot a þingi...

Äldre Västgötalagen, Vådamålsbalken (Holm B 59)

Preteritum pluralis dømdu med bevarat ø och tonande dental d efter m.

Bøtte tva marker fore saar...

Äldre Västgötalagen, Såramålsbalken (Holm B 59)

Preteritum singularis bøtte med assimilerad dental efter stam-t.

Övning: analysera klass III-verb

Bestäm dentalsuffixets form i preteritum singularis för följande klass III-verb:

Verb 1
døma
Verb 2
køpa
Verb 3
røra
Verb 4
møta
Källor
  1. 1Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 109 Svag klass 3, lång rotstavelse och bevarat omljud.
  2. 2Adolf Noreen, Altschwedische Grammatik, mit Einschluss des Altgutnischen (Halle: Max Niemeyer, 1904). s. 455–462 (§ 550–552) Tredje svaga konjugationen och dentalens fördelning (-de, -þe, -te).
  3. 3Äldre Västgötalagen enligt Cod. Holm. B 59, maskintext av Lars-Olof Delsing efter Collin och Schlyters utgåva, SSGL I. PDF-s. 8 och 10 (Såramålsbalken och Vådamålsbalken) Klass III-former i Äldre Västgötalagen (dømdu, køpte, bøtte).

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk