Framväxten av slutartikel, fristående bestämd artikel och obestämd artikel
ISa maþer sum iorþ køpir skal lysa a þingi...
”Den man som köper jord skall lysa (kungöra) det på tinget...”
Äldre Västgötalagen, Jordabalken (Holm B 59)3
Grammatikaliseringen av bestämdhet och obestämdhet i fornsvenskan är en av de mest omskrivna processerna i nordisk syntax. Urnordiskan saknade artiklar helt; referens bestämdes genom kontext eller demonstrativa pronomen. Under vikingatid och runsvensk tid uppstod den suffigerade slutartikeln (-in, -æn) genom enklis av demonstrativet hinn/in. Som Skrzypek (2012) och Stroh-Wollin (2015) har klarlagt, genomgick svenskan under medeltiden ytterligare två avgörande grammatikaliseringsvågor: det demonstrativa sē/þæn utvecklades till en obligatorisk fristående artikel vid adjektivattribut (vilket skapade den skandinaviska dubbla bestämdheten), samtidigt som räkneordet ēn, ēn, ēt gradvis förvandlades till en ren obestämd artikel.124
- Dominika Skrzypek (2012)
- Grammaticalization of (in)definiteness in Swedish
- Ulla Stroh-Wollin (2015)
- Från gammal man till den gamle mannen
- Diakron typologi
- Från enklitisk slutartikel via monodefinitet till nordskandinavisk dubbel bestämdhet
- Obestämd artikel
- Grammatikaliseringen av räkneordet en från talord till allmän artikelfunktion
| Stadium | Konstruktion | Grammatisk status | Exempel i fornsvenska | Period |
|---|---|---|---|---|
| 1. Demonstrativ enklis | subst + hinn/inn | Bunden slutartikel uppstår | ulfr-inn > ulvin | Vikingatid / runsvenska |
| 2. Svag adjektivböjning ensam | svagt adj + subst (nollartikel) | Svag ändelse signalerar bestämdhet | gamli maþer | Äldre fornsvenska (ÄVgL) |
| 3. Demonstrativ som fristående artikel | þæn + svagt adj + subst | Monodefinit fristående artikel | then gamle man | 1300-tal (lagar och diplom) |
| 4. Dubbel bestämdhet (polydefinitet) | þæn + svagt adj + subst-in | Dubbel morfosyntaktisk markering | then gamle mannin | 1400-tal (sen fornsvenska) |
Parallellt med bestämdhetens kodning skedde en grammatikalisering av obestämdheten. I de äldsta landskapslagarna användes nakna substantiv i generella påståenden: 'Far maþer til skoghs' ('Far en man till skogs'). Räkneordet ēn användes strikt med numerärt värde ('en enda') eller som indefinit pronomen ('en viss man'). Under 1300- och 1400-talen bleknade den numerära betydelsen och ēn etablerades som en obligatorisk syntaktisk markör för obestämda nominalfraser i singularis.
Far maþer til skoghs ok hugger træ...
Äldre Västgötalagen, Bygdelagsbalken (Holm B 59)Oartikulerat stadium: både maþer och træ saknar artiklar i obestämd kontext.
Tha sagde then blinde mannin til Ihesum...
Själens tröst / Stroh-Wollin 2015 s. 36Full dubbel bestämdhet: både fristående artikel then och suffigerad slutartikel -in på mannin.
Klassificera bestämdhetsstadiet i följande fornsvenska fraser och förklara konstruktionens uppbyggnad:
- Fras 1
- hæstinn (nom. sg. m.)
- Fras 2
- then rike konung
- Fras 3
- then helghe andin