Grammatik — Reflexiva verbformer
Reflexiva verbformer

Syntaktisk reflexivitet (sik, sær) och grammatikaliseringen mot bundna former


I

Hvar sum giptær sik i oghna ætt...

”Vem som gifter sig i en annans ätt...”

Äldre Västgötalagen, Giftermålsbalken (Holm B 59)4

Reflexivitet uttrycks i fornsvenskan på två principiellt skilda sätt: antingen syntaktiskt genom ett självständigt reflexivt pronomen (sik i ackusativ, sær / sér i dativ, saknar nominativ) eller morfologiskt genom en bunden verbändelse på -s. När subjektet är 3:e person (singularis eller pluralis) används det specifika reflexiva pronomenet sik / sær, medan 1:a och 2:a person använder motsvarande personliga pronomen (iak vændi mik, þū vændi þik). Den historiska utvecklingen i fornsvenskan visar en kontinuerlig övergång från fria fraser (vända sik) via enklitisk sammanskrivning (vändasik) till rent morfologiska verbformer (vändas).123

Formtyp
Fritt reflexivt pronomen kontra bunden verbändelse
Kasusformer
Ackusativ sik, dativ sær / sér, possessiv sin
Syntaktisk roll
Objekt med subjektidentisk referens
Diakroni
Pronomen -> enklitikon -> bunden mediopassiv ändelse (-s)
Reflexiva strategier i tre grammatiska personer
Reflexiva konstruktioner person för person
PersonFritt reflexivt pronomen (ack./dat.)Bunden s-formExempel i fornsvenska
person 1 singularismik / mǣr— (senare -s)iak glæþer mik ('jag gläder mig')
person 2 singularisþik / þǣr— (senare -s)þū glæþer þik ('du gläder dig')
person 3 singularis/pluralissik / sær-s(s) / -zhan glæþer sik / han glæþs ('han gläder sig')
person 1 pluralisoss-svīr glæþium oss ('vi gläder oss')
person 2 pluralisiþer-sĪr glæþin iþer ('ni gläder er')
Från fritt pronomen till böjningsändelse

Texter från 1300- och 1400-talen, såsom Codex Oxenstiernianus, uppvisar både fria reflexiva fraser (sighiande mz sik, gifwa sik vatn) och fullt bundna s-former (drøfthis mykit). Övergången skedde genom rytmisk enklitisering där obetonat sik fästes vid verbets finita ändelse och förkortades via sk till s.

Autentiska belägg i källorna

Hvar sum giptær sik i oghna ætt...

Äldre Västgötalagen, Giftermålsbalken (Holm B 59)

Syntaktisk reflexiv konstruktion med det fria ackusativpronomenet sik.

drøfthis mykit... gifwa sik vatn...

Codex Oxenstiernianus / Pettersson s. 59

Samexistens mellan bunden s-form (drøfthis) och fritt pronomen (gifwa sik).

Övning: analysera reflexiva uttryck

Skilj mellan syntaktiskt fri reflexiv och morfologiskt bunden form i följande uttryck:

Uttryck 1
han vændi sik a bak
Uttryck 2
skipin skilias a hafi
Uttryck 3
vi skulum beria oss
Källor
  1. 1Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 59 och 74 Textbelägg på reflexiva pronomen (sik, sær) och s-formens grammatikalisering.
  2. 2Adolf Noreen, Altschwedische Grammatik, mit Einschluss des Altgutnischen (Halle: Max Niemeyer, 1904). s. 480–481 (§ 570) De fornsvenska bundna reflexiva och mediopassiva formerna på -s(s) och -z.
  3. 3‘Liten vikingagrammatik’, appendix i Vikingarnas språk, s. 429–457; lokal verifierad transkription. s. 448–449 och 456–457 Nordiskt jämförelsematerial om reflexivets kasusformer och enklitisering.
  4. 4Äldre Västgötalagen enligt Cod. Holm. B 59, maskintext av Lars-Olof Delsing efter Collin och Schlyters utgåva, SSGL I. PDF-s. 5 (Giftermålsbalken) Reflexiva konstruktioner med sik i Äldre Västgötalagen.

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk