Grammatik — Preteritum particip
Preteritumparticip

Stark bildning på -in, svag bildning på dentalsuffix och temaformernas struktur


I

Varþer maþer sargader ælla dræpin...

”Varder (blir) en man sårad eller dräpt...”

Äldre Västgötalagen, Dråpsbalken (Holm B 59)3

Preteritumparticipet bildar den sista temaformen i det fornsvenska verbet och uttrycker fullbordad handling eller resulterande tillstånd med passiv eller intransitiv-perfektiv betydelse. Dess bildningssätt skiljer skarpt mellan de två huvudgrupperna av verb: starka verb bildar particip med suffixet -in (mask. -inder/-in, fem. -in, neutr. -it) förenat med ett specifikt avljudsstadium i roten (ofta noll- eller o-grad, såsom bitin, bundin, borin). Svaga verb bildar particip med dentalsuffix: konjugation 1 med -aþer (kallaþer), konjugation 2 med -der eller -ter beroende på rotkonsonantens ton (dømder, satter), och konjugation 3 med -þer eller -der (hafþer, trōþer).12

Formtyp
Infinit particip (perfektiv/passiv)
Starka verb
Suffixet -in (med avljud i noll- eller o-stadium)
Svaga verb
Dentalsuffix: -aþer, -der, -ter, -t
Funktion
Sammansatta tempus (hava/vara), passiv (varda) och adjektiv
Översikt: starka och svaga bildningsmönster
Preteritumparticip i starka och svaga klasser
VerbklassInfinitivPreteritumPreteritumparticip (mask./neutr.)Suffix / Avljud
stark klass Ibītabēt / bitubitin / bitit-in (nollstadium: i)
stark klass IIbiūþabøþ / buþubuþin / buþit-in (nollstadium: u)
stark klass IIIbindabant / bundubundin / bundit-in (nollstadium: u)
stark klass IVbærabar / bāruborin / borit-in (o-grad)
stark klass Vgivagaf / gāvugivin / givit-in (e-stadium försvagat)
stark klass VIfarafōr / fōrufarin / farit-in (rotvokal a bevarad)
svag klass Ikallakallaþikallaþer / kallatdentalsuffix -aþ-
svag klass IIdømadømdedømder / dømtdentalsuffix -d-
svag klass IIIhavahafþihafþer / haftdentalsuffix -þ-
svag klass IV (omljud)kræviakrafþikrafþer / kraftomljudsväxling + -þ-
Dentalsuffixens assimilation och fonologi i svaga verb

Dentalsuffixet uppvisar regelbundna fonologiska variationer baserade på stammens slutljud: efter tonlös konsonant (k, p, t, s) assimileras eller övergår suffixet till -t- (t.ex. køpa > køpter, sætia > satter). Efter vokal och tonande konsonanter uppträder -d- eller frikativan -þ- (røra > rørþer/rørder).

Autentiska belägg i källorna

Nu ær barn føtt oc til kirkiu borit...

Äldre Västgötalagen, Dopbalken (Holm B 59)

Preteritumparticip i neutrum singularis: svagt føtt (av føþa) och starkt borit (av bæra).

Þæn sum dømder var til utlægð...

Pettersson s. 108 / Noreen § 569

Maskulint svagt preteritumparticip dømder som predikativ till subjektet þæn maþer.

Övning: identifiera participbildning

Bestäm om följande preteritumparticip är starkt eller svagt bildade samt ange verbets infinitiv:

Particip 1
bundin
Particip 2
kallaþer
Particip 3
satter
Particip 4
farin
Källor
  1. 1Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 108–111 Svaga konjugationers och starka avljudsklassers temaformer.
  2. 2Adolf Noreen, Altschwedische Grammatik, mit Einschluss des Altgutnischen (Halle: Max Niemeyer, 1904). s. 479 (§ 569) Preteritumparticipets starka och svaga bildningssätt samt fonologiska variationer.
  3. 3Äldre Västgötalagen enligt Cod. Holm. B 59, maskintext av Lars-Olof Delsing efter Collin och Schlyters utgåva, SSGL I. PDF-s. 3 och 6 (Kyrkobalken och Dråpsbalken) Preteritumparticip i Äldre Västgötalagens lagtext.

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk