Attribut, partitiv funktion, adverbiellt bruk och lexikal styrning
IUerdher kyrkia brutin oc mæssu fat stolen ... þat er niv marcha sak.
Äldre Västgötalagen, Kyrkobalken 7 (Holm B 59)2
Genitiven fungerar framför allt som ett nominalt attribut som bestämmer ett annat substantiv. Därutöver har fornsvenskan en levande partitiv genitiv (att ange den helhet varur något tas), ett produktivt adverbiellt genitivbruk samt lexikal styrning från verb som biþia och mista och prepositionen til. I pluralis slutar alla genitiver i normalsystemet på -a.13
- Kasus
- Genitiv
- Kärnfunktion
- Nominalt attribut (ägande, ursprung, relation)
- Ytterligare funktioner
- Partitiv genitiv, adverbiell tids- och rumsgenitiv, lexikal styrning
- Former
- Mask./neutr. sg. -s; femininer -ar/-a; pluralis genomgående -a
Uerdher kyrkia brutin oc mæssu fat stolen ... þat er niv marcha sak.
Äldre Västgötalagen, Kyrkobalken 7 (Holm B 59, s. 1)Frasen niv marcha sak innehåller genitiv pluralis marcha (av den feminina stammen mark) som attributiv måttsbestämning till sak: 'en sak värd nio marker'. Sammansättningen mæssu fat uppvisar genitivattributet mæssu (gen. sg. av svag feminin mæssa).
- Partitiv genitiv
- Anger helheten som något tas ur: þera ('av dem', bevarat i nusvenskans endera, vardera).
- Adverbiell genitiv
- Anger tid eller rum: annars staþs ('annanstans'), sva ars ('vid den tiden på året'), dagligdags.
- Lexikal rektion vid verb
- Sakobjekt vid biþia ('be om'), niuta ('njuta av') och mista ('mista') står i genitiv.
iak vil iþer þæss biþia
Pettersson s. 114Verbet biþia ('be om') styr genitiv på sitt sakobjekt: þæss är genitiv singularis neutrum av demonstrativet þæt. Konstruktionen betyder ordagrant 'jag vill be er om detta'.
| Stamklass och typord | Genitiv singularis | Genitiv pluralis | Kommentar |
|---|---|---|---|
| Maskulin a-stam (fisker) | fisks | fiska | s-genitiv i singularis; -a i pluralis |
| Neutral a-stam (skip) | skips | skipa | s-genitiv i singularis; -a i pluralis |
| Feminin o-stam (skuld) | skulda(r) | skulda | vokaländelse eller -ar i singularis; ursprungligen aldrig -s |
| Konsonantstam (bok, natt) | boka(r), nattær | boka, natta | r-ändelse i singularis med möjlighet till omljud |
| Svag maskulin (drupi) | drupa | drupa | oblika ändelsen -a i hela singularis |
| Svag feminin (gata) | gotu | gatna | oblika ändelsen -u i singularis; -na i pluralis |
Till skillnad från dativ och ackusativ visade sig genitiven mycket motståndskraftig under 1400-talet. I Anette Allhammars (2023) diplomundersökning och Niclas de Faires (2009) brevstudie är den plurala genitivändelsen -a (t.ex. beskedhna manna incigle) välbevarad genom hela 1400-talet. Samtidigt expanderar ändelsen -s till feminina och svaga substantiv, vilket lägger grunden för den moderna svenskans enhetliga s-genitiv.
Förklara genitivens funktion och form i följande två fornsvenska konstruktioner: (a) 'kunungs bryti' ('kungens fogde'); (b) 'til skogs'.