Fossiliserade genitiver, dativer och ackusativer med adverbial funktion
I
En ansenlig del av fornsvenskans adverbialförråd utgörs av stelnade och fossiliserade kasusformer av substantiv, adjektiv och pronomen. Genom en gradvis grammatikaliseringsprocess frikopplades dessa nominalformer från frasens syntaktiska rekvisita och fixerades som oböjliga adverb. Genitivformer på -s bildade tids- och sättsadverbial (dags, næturs, allstaz, annars), medan dativformer (särskilt dativ pluralis på -om / -um) gav upphov till frekvens- och tidsadverb som stundom, fordom och tiþum. Även neutrala ackusativformer av adjektiv och substantiv fungerade som måtts- och tidsadverbial (mykyt, litit, længe). Dessa former levde kvar långt efter att det produktiva kasussystemet brutit samman i nysvenskan.13
- Genitivadverb
- dags, næturs, allstaz, framleþis, annars
- Dativadverb
- stundom, fordom, langum, tiþum
- Ackusativadverb
- længe, opt, mykyt, litit, gærna
- Grammatikalisering
- Böjningsformer tappar sin nominala förankring och lexikaliseras som oböjliga partiklar
I äldre fornsvenska användes genitiv singularis av maskulina och neutrala substantiv regelbundet som temporalt adverbial för att beteckna den tid under vilken en händelse inträffar: dags ('om dagen'), samt sammansättningar som allstaz ('överallt', eg. 'alla ställens'). Ett mycket intressant fenomen i fornsvenskan är den analogiska spridningen av genitivändelsen -s till feminina substantiv vid adverbbildning. Fastän substantivet nāt ('natt') är ett feminint rotord vars regelbundna genitiv singularis är nætr, uppstod adverbialformen næturs genom att -s lades till den omljudda stammen. Samma ändelse -s uppträder i sammansättningar som framleþis ('framledes, vidare') och annars ('annars, på annat sätt').
| Ursprungligt kasus | Fornsvensk adverbform | Etymologisk bas | Modern svensk motsvarighet | Syntaktisk funktion |
|---|---|---|---|---|
| Genitiv sg. mask. | dags | dagher (dag) | dags, om dagen | Tidsadverbial (temporal punkt) |
| Genitiv analogisk | næturs | nāt (natt, feminin rot) | om natten | Tidsadverbial (temporal punkt) |
| Genitiv sammansatt | allstaz | allir staþir (alla ställen) | allestädes, överallt | Rumsadverbial |
| Genitiv pronominell | annars | annar (annan) | annars | Sättsadverbial / konjunktivt adverb |
| Dativ pl. neutrum | stundom | stund (stund, tid) | stundom, ibland | Frekvensadverbial |
| Dativ pl. mask. | fordom | forþum (i forna tider) | fordom | Tidsadverbial (dåtid) |
| Dativ pl. neutrum | tiþum | tīþ (tid) | ofta, tidvis | Frekvensadverbial |
| Ackusativ sg. neutr. | mykit / litit | mykin / lītin (mycken/liten) | mycket, litet | Måtts- och gradadverbial |
| Ackusativ temporal | længe | langur (lång) | länge | Varaktighetsadverbial |
Dativ pluralis på -um / -om representerade i fornspråket en instrumentell, lokal eller temporal omständighet. När kasusböjningen av substantiv började försvagas i senmedeltidens talspråk, upphörde ord som stundom och fordom att uppfattas som böjningsformer av stund och ford; de omkategoriserades till lexikaliserade tidsadverb. Samma utveckling drabbade prepositionslösa dativ singularisformer som i gær (< fornisländska í gær, ursprungligen dativform av ett fornnordiskt substantiv med betydelsen 'morgondag / gårdag').
Thætta skedde fordom i konung Hakons daghum...
Svenska medeltidsdiplom (SDHK)I denna mening fungerar fordom som ett rent tidsadverb, medan i konung Hakons daghum är en levande prepositionsfras som styr dativ pluralis på -um.
Bestäm vilket fornspråkligt kasus som ligger till grund för de kursiverade adverben i följande satser:
- Sats A
- Bonden for allstaz at leita sinna fæ.
- Sats B
- Þætta spōrde han opt ok længe.
- Sats C
- Han kom tiþum til kirkiu a hælghum daghum.