Ändelselös nominativ och ackusativ: skip, land, orð och barn
IVarþær barn til kirkiu boret oc beþiz cristnu... Uerder maþer .i. kyrkiu dræpin þet ær niþings værk.
Äldre Västgötalagen, Kyrkobalken 1 och 3 (Holm B 59)2
De neutrala a-stammarna är den dominerande böjningsklassen bland fornsvenskans starka neutrala substantiv. Klassen kännetecknas framför allt av att nominativ och ackusativ är helt ändelselösa i såväl singularis som pluralis (skip = skip). I genitiv har klassen -s i singularis och -a i pluralis, medan dativ slutar på -i (eller noll) i singularis och -um i pluralis. Dessa ord bildar den direkta föregångaren till den moderna svenskans femte deklination (nollplural).13
- Ordklass
- Substantiv
- Stamklass
- Neutrala a-stammar (urgermanskt *-a-)
- Genus
- Neutrum
- Typord
- skip, land, orð, barn, ting
- Modern motsvarighet
- Femte deklinationen med nollplural (ett skepp – flera skepp)
- Nollmorfem
- Nominativ och ackusativ saknar helt böjningsändelse i både singularis och pluralis.
- Genitiv
- -s i singularis (skips, lands), -a i pluralis (skipa, landa).
- Dativ
- -i i singularis (skipi, landi), men synkoperas tidigt (skip, land); -um i pluralis (skipum, landum).
- Bestämd slutartikel
- -it i singularis (skipit), -in i pluralis (skipin).
| Kasus och numerus | Obestämd form | Slutartikel | Fullständig bestämd form |
|---|---|---|---|
| Nominativ singularis | skip | -it | skipit |
| Genitiv singularis | skips | -ins | skipsins |
| Dativ singularis | skip(i) | -inu | skipinu (skipi-nu) |
| Ackusativ singularis | skip | -it | skipit |
| Nominativ pluralis | skip | -in | skipin |
| Genitiv pluralis | skipa | -inna | skipanna (skipa-nna) |
| Dativ pluralis | skipum | -in | skipumin (skipum-in) |
| Ackusativ pluralis | skip | -in | skipin |
Tvåstaviga neutrala a-stammar som slutar på obetonat -e eller -i (t.ex. æmne, epli) förlorar slutvokalen före ändelser som inleds med vokal: gen. æmnis, dat. æmni; pl. gen. æmna, dat. æmnum. Ord med rotvokalen a uppvisar i urnordisk tid u-omljud i dativ pluralis: land får dativ pl. londum (senare utjämnat till landum).
barn scal brymsignæ firi utan kirkiu. dyr ... Er grauit vndir syll. þa skal ecki prester værþæ.
Äldre Västgötalagen, Kyrkobalken 1 och 7 (Holm B 59, s. 1)barn uppträder som ackusativiskt objekt och værk som nominativt predikativ ('þet ær niþings værk'). Båda orden saknar ändelse, vilket visar neutral a-stamsböjning i funktion.
lik, bloþ, rifbin (nom. sg.), b(a)rne (dat. sg.), hus, kar, kaR (ack. sg.)
Mård 2018 (s. 19–20)I medeltida runinskrifter är de neutrala a-stammarna genomgående ändelselösa i nominativ och ackusativ, medan dativformen b(a)rne uppvisar bevarad dativändelse.
I meningen 'Þry skip sigldu i haf' – vilket kasus och numerus har 'skip', och hur vet man att formen är pluralis?