Grammatik — Grundtal
Grundtal

Talformer, tolvräknat storhundrade och böjlighetens gränser


I

Sva skolu oc all firi nemd hws standa til them firi nemda tolff aren ære wthe...

”Så skall också alla förenämnda hus stå tills de förenämnda tolv åren är ute...”

SDHK 16515 (Allhammar 2023, s. 8)3

Fornsvenska grundtal (kardinaltal) anger bestämt antal av personer, föremål eller måttenheter. Morfologiskt är systemet skarpt tudelat: de fyra lägsta talen – en ('ett'), tveir ('två'), þrir ('tre') och fiurir ('fyra') – böjs adjektiviskt i tre genus och fyra kasus, medan alla högre grundtal från fem (fim) och uppåt är i princip oböjliga grundformer som styr eller kongruerar med sitt huvudord. Därtill bevarar medeltidssvenskan spår av ett forntida duodecimalt (tolvräknat) räknesystem, där benämningen hundraþ i äldsta lagtext ofta betecknar 'stora hundradet' (120 stycken, dvs. tio tolfter) i kontrast till det kristna tioräknade decimalsystemet (100 stycken, dvs. tio tior).12

Kategori
Kardinaltal (antal)
Böjlighet
Full genus- och kasusböjning endast hos talen 1–4 samt 'båda'; 5 och uppåt är oböjliga
Räkningssystem
Växling mellan äldre tolvräknat system (storhundrade = 120) och tioräknat decimalsystem
Struktur
Sammansatta tal med 'ok' (einn ok tuttugu) eller tiotal + enheter
Grundtalen 1–20 i fornsvenska och nordisk tradition
Kardinaltalen 1–20
TalFornsvensk basformBöjningstypNordisk jämförelseform (VIK-GRAM)
1ēn (en, et)Stark adjektivisk böjning (sg.)einn, ein, eit
2tvēr (tva, tu)Stark adjektivisk böjning (pl.)tveir, tvǽr, tvau
3þrīr (þre, þry)Stark adjektivisk böjning (pl.)þrír, þrjár, þrjú
4fiūrir (fiura, fiughur)Stark adjektivisk böjning (pl.)fjórir, fjórar, fjǫgur
5fīm (fimm)Oböjligt grundtalfim(m)
6sæxOböjligt grundtalsex
7siūOböjligt grundtalsjau
8āttaOböjligt grundtalātta
9nīoOböjligt grundtalníu
10tīoOböjligt grundtaltíu
11ællifuOböjligt grundtalellifu
12tolfOböjligt grundtal (tolft)tolf
13þrættānOböjligt sammansatt talþrettán
14fiūrtānOböjligt sammansatt talfjǫgurtán, fjórtán
15fīmtānOböjligt sammansatt talfimtán
16sæxtānOböjligt sammansatt talsextán
17siūtānOböjligt sammansatt talsjautján
18ātatān (āttatān)Oböjligt sammansatt taláttján
19nītānOböjligt sammansatt talnítján
20tiugu (tutuġu)Oböjligt tiotaltuttugu
Större tal och det tolvräknade storhundradet
Högre tiotal, hundraden och tusental
TalFornsvensk formBetydelse och strukturKällnotering
30þrātīughi / þrīr tiġirtre tiotal (substantiviskt tiġir)Noreen § 477
40fiūratīughi / fiūrir tiġirfyra tiotalNoreen § 477
50fīmtīughifem tiotalNoreen § 477
60sæxtīughisex tiotalNoreen § 477
100 (lilla)tīo tiġir / hundraþtioräknat hundrade (10 × 10)Noreen § 478
120 (stora)hundraþ (stort hundrað)tolvräknat hundrade (10 × 12 = 120)Vikingagrammatiken s. 446
240tvau hundruþtvå storhundraden (2 × 120)Vikingagrammatiken s. 446
1 000 / 1 200þūsand / þūshundtusen (tioräknat eller tolvräknat stor-tusen)Noreen § 478
Morfofonologi och sammansättning

Mellan 21 och 99 bildas sammansatta tal oftast med bindeordet ok: einn ok tuttugu ('tjugoen', bokstavligen 'en och tjugo'), men även omvänd ledordning tuttugu ok ein förekommer. Tiotalen från 30 till 90 bildades ursprungligen som fria substantivfraser med räknat tiġir ('tiotal', nom. pl. av substantivet tier): þrīr tiġir, fiūrir tiġir. Senare smälte dessa samman till stelnade former på -tīughi, vilka successivt trängde ut de separata orden.

Autentiska belägg i källorna

Sva skolu oc all firi nemd hws standa til them firi nemda tolff aren ære wthe...

SDHK 16515 (Allhammar 2023, s. 8)

Det oböjliga räkneordet tolff ('tolv') bestämmer det neutrala substantivet aren ('åren') i tidsuttryck.

Böte firi drap þre marker... oc firi sar tua marker.

Äldre Västgötalagen, Såramålsbalken (Holm B 59)

Talen þre och tua kongruerar i ackusativ femininum med det räknade huvudordet marker.

Övning: analysera grundtal och räknesystem

Besvara följande frågor om fornsvenska grundtal och deras struktur:

Fråga 1
Vilka fornsvenska grundtal böjs i genus och kasus?
Fråga 2
Vad innebar det fornnordiska 'stora hundradet'?
Fråga 3
Hur bildades talet 21 på äldre fornsvenska?
Källor
  1. 1Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 102–104 Fornsvensk adjektivisk böjning och grundtalens böjningsgräns vid fyra.
  2. 2‘Liten vikingagrammatik’, appendix i Vikingarnas språk, s. 429–457; lokal verifierad transkription. s. 445–447 i den transkriberade källan Nordiska grundtal, sammansatta tal och storhundradet.
  3. 3Anette Allhammar, Det fornsvenska kasussystemets förändring under 1400-talet (Stockholms universitet, 2022–2023). s. 8 (PDF-s. 11) Räkneordet tolff i 1400-talsdiplom (SDHK 16515).
  4. 4Adolf Noreen, Altschwedische Grammatik, mit Einschluss des Altgutnischen (Halle: Max Niemeyer, 1904). s. 372–375 (§ 475–479) Noreens historiska genomgång av fornsvenska grundtal och tiotalsbildning.
  5. 5Äldre Västgötalagen enligt Cod. Holm. B 59, maskintext av Lars-Olof Delsing efter Collin och Schlyters utgåva, SSGL I. PDF-s. 5 och 8 (Dråpsbalken, Såramålsbalken) Räkneorden tua och þre i Äldre Västgötalagens böteskataloger.

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk