Talformer, tolvräknat storhundrade och böjlighetens gränser
ISva skolu oc all firi nemd hws standa til them firi nemda tolff aren ære wthe...
”Så skall också alla förenämnda hus stå tills de förenämnda tolv åren är ute...”
SDHK 16515 (Allhammar 2023, s. 8)3
Fornsvenska grundtal (kardinaltal) anger bestämt antal av personer, föremål eller måttenheter. Morfologiskt är systemet skarpt tudelat: de fyra lägsta talen – en ('ett'), tveir ('två'), þrir ('tre') och fiurir ('fyra') – böjs adjektiviskt i tre genus och fyra kasus, medan alla högre grundtal från fem (fim) och uppåt är i princip oböjliga grundformer som styr eller kongruerar med sitt huvudord. Därtill bevarar medeltidssvenskan spår av ett forntida duodecimalt (tolvräknat) räknesystem, där benämningen hundraþ i äldsta lagtext ofta betecknar 'stora hundradet' (120 stycken, dvs. tio tolfter) i kontrast till det kristna tioräknade decimalsystemet (100 stycken, dvs. tio tior).12
- Kategori
- Kardinaltal (antal)
- Böjlighet
- Full genus- och kasusböjning endast hos talen 1–4 samt 'båda'; 5 och uppåt är oböjliga
- Räkningssystem
- Växling mellan äldre tolvräknat system (storhundrade = 120) och tioräknat decimalsystem
- Struktur
- Sammansatta tal med 'ok' (einn ok tuttugu) eller tiotal + enheter
| Tal | Fornsvensk basform | Böjningstyp | Nordisk jämförelseform (VIK-GRAM) |
|---|---|---|---|
| 1 | ēn (en, et) | Stark adjektivisk böjning (sg.) | einn, ein, eit |
| 2 | tvēr (tva, tu) | Stark adjektivisk böjning (pl.) | tveir, tvǽr, tvau |
| 3 | þrīr (þre, þry) | Stark adjektivisk böjning (pl.) | þrír, þrjár, þrjú |
| 4 | fiūrir (fiura, fiughur) | Stark adjektivisk böjning (pl.) | fjórir, fjórar, fjǫgur |
| 5 | fīm (fimm) | Oböjligt grundtal | fim(m) |
| 6 | sæx | Oböjligt grundtal | sex |
| 7 | siū | Oböjligt grundtal | sjau |
| 8 | ātta | Oböjligt grundtal | ātta |
| 9 | nīo | Oböjligt grundtal | níu |
| 10 | tīo | Oböjligt grundtal | tíu |
| 11 | ællifu | Oböjligt grundtal | ellifu |
| 12 | tolf | Oböjligt grundtal (tolft) | tolf |
| 13 | þrættān | Oböjligt sammansatt tal | þrettán |
| 14 | fiūrtān | Oböjligt sammansatt tal | fjǫgurtán, fjórtán |
| 15 | fīmtān | Oböjligt sammansatt tal | fimtán |
| 16 | sæxtān | Oböjligt sammansatt tal | sextán |
| 17 | siūtān | Oböjligt sammansatt tal | sjautján |
| 18 | ātatān (āttatān) | Oböjligt sammansatt tal | áttján |
| 19 | nītān | Oböjligt sammansatt tal | nítján |
| 20 | tiugu (tutuġu) | Oböjligt tiotal | tuttugu |
| Tal | Fornsvensk form | Betydelse och struktur | Källnotering |
|---|---|---|---|
| 30 | þrātīughi / þrīr tiġir | tre tiotal (substantiviskt tiġir) | Noreen § 477 |
| 40 | fiūratīughi / fiūrir tiġir | fyra tiotal | Noreen § 477 |
| 50 | fīmtīughi | fem tiotal | Noreen § 477 |
| 60 | sæxtīughi | sex tiotal | Noreen § 477 |
| 100 (lilla) | tīo tiġir / hundraþ | tioräknat hundrade (10 × 10) | Noreen § 478 |
| 120 (stora) | hundraþ (stort hundrað) | tolvräknat hundrade (10 × 12 = 120) | Vikingagrammatiken s. 446 |
| 240 | tvau hundruþ | två storhundraden (2 × 120) | Vikingagrammatiken s. 446 |
| 1 000 / 1 200 | þūsand / þūshund | tusen (tioräknat eller tolvräknat stor-tusen) | Noreen § 478 |
Mellan 21 och 99 bildas sammansatta tal oftast med bindeordet ok: einn ok tuttugu ('tjugoen', bokstavligen 'en och tjugo'), men även omvänd ledordning tuttugu ok ein förekommer. Tiotalen från 30 till 90 bildades ursprungligen som fria substantivfraser med räknat tiġir ('tiotal', nom. pl. av substantivet tier): þrīr tiġir, fiūrir tiġir. Senare smälte dessa samman till stelnade former på -tīughi, vilka successivt trängde ut de separata orden.
Sva skolu oc all firi nemd hws standa til them firi nemda tolff aren ære wthe...
SDHK 16515 (Allhammar 2023, s. 8)Det oböjliga räkneordet tolff ('tolv') bestämmer det neutrala substantivet aren ('åren') i tidsuttryck.
Böte firi drap þre marker... oc firi sar tua marker.
Äldre Västgötalagen, Såramålsbalken (Holm B 59)Talen þre och tua kongruerar i ackusativ femininum med det räknade huvudordet marker.
Besvara följande frågor om fornsvenska grundtal och deras struktur:
- Fråga 1
- Vilka fornsvenska grundtal böjs i genus och kasus?
- Fråga 2
- Vad innebar det fornnordiska 'stora hundradet'?
- Fråga 3
- Hur bildades talet 21 på äldre fornsvenska?