Det förenklade paradigmet i definita nominalfraser
IÞetta ær hin gamble siþer i landi waru...
”Detta är den gamla seden i vårt land...”
Äldre Västgötalagen (Holm B 59), Rättslösabalken2
Den svaga adjektivböjningen används när adjektivet bestämmer ett substantiv i en bestämd (definit) nominalfras – såsom efter den fristående artikeln (hin gamble maþer), efter possessiva pronomen (mit langa skip), vid substantiv med slutartikel (langa skipit) samt i vokativiska tilltalsfraser (kære faþir!). Paradigmet har historiskt bildats med samma forngermanska n-stamssuffix som de svaga substantiven, men har i fornsvenskan genomgått en ännu starkare formell reduktion: singularis skiljer i praktiken endast maskulin nominativ (-i) och feminin oblik (-u) från basändelsen -a, medan pluralis sammanfaller fullständigt på -u (-o) i alla genus och kasus.13
- Böjning
- Svag (definit och vokativ)
- Modellord
- langi, spaki, gamli
- Särdrag
- Vokaländelser (-i, -a, -u); starkt sammanfall i singularis och pluralis
- Syntaktisk miljö
- Definita fraser med slutartikel, fristående artikel eller possessivt pronomen samt tilltal (vokativ)
| Kasus | Maskulinum sg. | Femininum sg. | Neutrum sg. | Pluralis (alla tre genus) |
|---|---|---|---|---|
| Nominativ | langi | langa | langa | langu (lango) |
| Genitiv | langa | langu | langa | langu (lango) |
| Dativ | langa | langu | langa | langu (lango) |
| Ackusativ | langa | langu | langa | langu (lango) |
- Maskulinum singularis
- Nominativ slutar distinkt på -i (hin langi maþer). I genitiv, dativ och ackusativ växlar formen till oblikt -a (langa).
- Femininum singularis
- Nominativ slutar på -a (hin langa kona). I de oblika kasusen genitiv, dativ och ackusativ slutar formen på -u genom fornspråkligt u-omljud (hinni longu konu).
- Neutrum singularis
- Har ändelsen -a genom samtliga fyra kasus: nominativ, genitiv, dativ och ackusativ (langa skipit, til langa skipsins).
- Pluralis alla genus
- Alla tre genus har i klassisk fornsvenska ändelsen -u (langu), som under medeltiden försvagas till -o och senare sammanfaller med -a.
Valet av svag adjektivböjning utlöses av nominalfrasens bestämdhet. I äldre fornsvenska kan frasen konstrueras antingen med enbart svagt adjektiv framför substantiv med slutartikel (gamla manninum), med den fristående artikeln hin/sa (hin gamble maþer), eller med så kallad dubbel bestämdhet där både fristående artikel och slutartikel används (hin gamble maþinn). Även possessiva pronomen (min kære broþir) och demonstrativer (þæssi ungi maþer) styr svag böjning.
Nu uill bondi æn kirkiu byggia i annat stæþi...
Äldre Västgötalagen, Kyrkobalken 2 (Holm B 59)Exemplet visar svag maskulinum singularis i nominativ: bondi (substantiverad svag maskulin form på -i); annat stæþi har stark ackusativform.
Kæro viner ... minne kæro elskelica hustru
SDHK 23433 och SDHK 28250, analyserade av Allhammar s. 17Kæro viner visar vokativt tilltal med svag maskulin pluralisform på -o/-u; minne kæro hustru visar svag feminin oblikform på -o efter possessivt pronomen.
Sätt in adjektivet goþer i korrekt svag form i följande tre fraser:
- Fras A
- hin [...] konungær (mask. nom. sg.)
- Fras B
- at hinni [...] konu (fem. dat. sg.)
- Fras C
- þøn [...] skipin (neutr. nom. pl.)