Grammatik — Subjunktioner
Subjunktioner

Temporala, kausala, konditionala och koncessiva bisatsinledare


I

Æf maþær dræpær man i kirkiu, þā ær han vtlægher...

”Om en man dräper en man i kyrkan, då är han fredlös...”

Äldre Västgötalagen, Kyrkobalken / Holm B 5912

Underordnande konjunktioner (subjunktioner) inleder bisatser och markerar det semantiska förhållandet mellan underordnad sats och överordnad matris. I fornsvenskan är subjunktionssystemet rikt utvecklat men uppvisar också betydande flexibilitet: bisatser kan inledas med enkla bindeord (æf, þā, mæþan) eller med flerordsfraser bestående av en preposition eller ett adverb förenat med den allmänna subjunktionen at (firi þy at, til þæss at, þō at). Därtill uppvisar fornsvenskan frekvent asyndeton i villkorssatser, där konditional relation uttrycks enbart genom V1-inversion utan subjunktion.13

Konditionala
æf / ef ('om'), æn ('om'), jämte asyndetisk V1-inversion
Temporala
þā ('då, när'), siþan ('sedan'), før æn ('förrän'), mæþan ('medan')
Kausala
firi þy at ('eftersom, för att'), æptir þy at ('i och med att')
Koncessiva
þō at ('fastän, ändock att'), huru sum ('hur än')
Klassificering av fornsvenska subjunktioner

De fornsvenska subjunktionerna indelas efter den semantiska relation de etablerar till huvudsatsen. Många subjunktioner har bildats genom grammatikalisering av prepositionsfraser där kärnan utgörs av ett demonstrativt pronomen och partikeln at (t.ex. firi þy at 'för det att = eftersom').

Systematisk översikt över underordnande konjunktioner
KategoriSubjunktionStruktur / UrsprungExempel i fornsvenskaModern svenska
Konditionalæf / efUrgerm. *iba (tvivel)æf maþer dør'om en man dör'
KonditionalænForngermansk konditionalpartikelæn han vil bø̄ta'om han vill böta'
TemporalþāDemonstrativt tidsadverbþā the komo til tings'då de kommo till tings'
TemporalsiþanAdverbial komparativ (siþ-)siþan barnit var føtt'sedan barnet var fött'
TemporalmæþanDativ singularis av miþ ('mitt')mæþan han lifþi'medan han levde'
Temporalfør ænPreposition + komparativpartikelfør æn sol gar niþer'förrän solen går ned'
Kausalfiri þy atPreposition + pronomen + atfiri þy at han stal'eftersom han stal'
Koncessivþō atPartikeln þō ('dock') + atþō at han se rīker'fastän han vare rik'
Finaltil þæss atPrep. til + gen. þæss + attil þæss at han matte liva'för att han måtte leva'
Konditionala bisatser: æf kontra asyndetisk V1-inversion

I fornsvenskt lagspråk är asyndetisk konditionalis (villkorssats utan subjunktion med verbet i första position) extremt frekvent. Satser som 'Dræpær maþær man...' och 'Æf maþær dræpær man...' är syntaktiskt och semantiskt likvärdiga. När subjunktionen æf / ef används placeras verbet regelmässigt efter subjektet (V2 eller bisatsordföljd).

Far maþær a skogh... huggær annars trē...

Äldre Västgötalagen, Skogsbalken

Asyndetisk konditionalsats med verbinitial ordställning (Far maþær...) utan bindeord. Den underordnade villkorsrelationen markeras uteslutande av ordföljden.

Övning: analysera bisatstyper och bindeord

Bestäm vilken typ av bisats (temporal, kausal, konditional eller koncessiv) som inleds av det kursiverade bindeordet i följande exempel:

Sats A
Þō at the vare mange, flīþu the undan.
Sats B
Bonden tōk viþ arvi sinu siþan fadhir hans var dōþer.
Sats C
Han kom æi til kirkiu firi þy at han var siūker.
Källor
  1. 1Adolf Noreen, Altschwedische Grammatik, mit Einschluss des Altgutnischen (Halle: Max Niemeyer, 1904). § 454–456 Subjunktioner i fornsvenskan: villkorsord, tidsord och orsakskonstruktioner.
  2. 2Äldre Västgötalagen enligt Cod. Holm. B 59, maskintext av Lars-Olof Delsing efter Collin och Schlyters utgåva, SSGL I. Kyrkobalken (Holm B 59) Autentiska belägg på konditionala och temporala bisatser i Äldre Västgötalagen.
  3. 3Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 128–135 Hypotaxens utbyggnad och subjunktionsbildning i fornsvensk syntax.

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk