Deixis, bestämdhet och framväxten av artiklar
IÞetta ær hin gamble siþer i landi waru... þæssi maþer skal bota.
”Detta är den gamla seden i vårt land... denne man skall böta.”
Äldre Västgötalagen, Rättslösabalken (Holm B 59)2
De demonstrativa pronomina (utpekande pronomen och determinativer) har en grundläggande funktion för fornsvenskans rumsliga och textuella deixis samt för utvecklingen av bestämdhetsmarkering. Språket hade tre huvudsakliga demonstrativa stammar: 1. Den avlägsna eller anaforiska stammen sa (mask.), su (fem.), þæt (neutr.), som i yngre fornsvenska ombildades till þæn, þo, þæt; 2. Det närdeiktiska pronomet þæssi (mask./fem.), þætta (neutr.) ('denne, denna, detta'); 3. Det kontrasterande pronomet hinn, hin, hit ('den andre', 'den där'). Dessa pronomen kunde fungera både självständigt (substantiviskt) och som attributiva bestämningar framför ett substantiv, där de styrde svag böjning hos eventuella adjektiv och lade grunden till den fristående bestämda artikeln.13
- Huvudstammar
- 1. sa / su / þæt ('den, det'); 2. þæssi / þæssi / þætta ('denne, detta'); 3. hinn / hin / hit ('den andre, den')
- Böjning
- Tre genus, två numerus, fyra kasus
- Dubbelroll
- Självständigt substantiviskt pronomen och adnominal determinerare
- Artikelursprung
- sa och hinn utvecklas till fornsvenskans fristående bestämda artiklar
| Kasus | Maskulinum sg. | Femininum sg. | Neutrum sg. | Maskulinum pl. | Femininum pl. | Neutrum pl. |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nominativ | sa (þæn) | su (þe, þo) | þæt | þe(r) | þa(r) | þe (þøn) |
| Genitiv | þæs | þera (þæirra) | þæs | þera | þera | þera |
| Dativ | þæm | þæiri (þeri) | þy | þæm | þæm | þæm |
| Ackusativ | þan (þæn) | þa | þæt | þa | þa(r) | þe (þøn) |
| Kasus | Maskulinum sg. | Femininum sg. | Neutrum sg. | Pluralis alla genus |
|---|---|---|---|---|
| Nominativ | þæssi | þæssi | þætta | þæssir (m.), þæssar (f.), þæssi (n.) |
| Genitiv | þæssa | þæssar | þæssa | þæssara |
| Dativ | þæssum | þæssi | þæssu | þæssum |
| Ackusativ | þænna | þæssa | þætta | þæssa (m./f.), þæssi (n.) |
Fornsvenskan saknade ursprungligen obligatorisk bestämd artikel. Under medeltiden utvecklades dock sa/þæn och hinn till fristående bestämda artiklar framför attributiva adjektiv: þæn gamli maþer eller hin gamble maþer. Tillsammans med den enklitiska slutartikeln (mannin) skapade detta den unika nordiska strukturen med dubbel bestämdhet (þæn gamli mannin), vilken analyserats ingående i modern morfologisk och syntaktisk forskning.
Þetta ær hin gamble siþer i landi waru...
Äldre Västgötalagen, Rättslösabalken (Holm B 59)Exemplet uppvisar två demonstrativer i samma mening: þætta (neutrum singularis nominativ närdeiktiskt pronomen) som subjekt, och hin (fristående bestämd artikel) framför det svaga adjektivet gamble.
Huar sum þænna man dræpær... þa skal han böta þy goþzi.
Äldre Västgötalagen, Dråpsbalken (Holm B 59)Þænna man visar maskulin ackusativ singularis av närdeiktiska þæssi; þy goþzi visar dativ singularis neutrum av sa/þæt i instrumentell funktion.
Bestäm genus, numerus och kasus för följande fyra demonstrativa former:
- Form 1
- þætta
- Form 2
- þænna
- Form 3
- þy
- Form 4
- þæssum