genom, kring, um och den renodlade ackusativrektionen
I
I det fornsvenska prepositionssystemet är prepositioner med uteslutande (fast) ackusativrektion relativt fåtaliga. Ackusativen uppträder framför allt i samband med dubbelregerande prepositioner vid riktad rörelse. De renodlade ackusativprepositionerna utgörs primärt av genom (ofta stavat iænnom eller gønom, 'genom') och kring / um-kring ('omkring, runt'). Därtill fungerar prepositionen um ('om, angående, under loppet av') i sina rumsliga och temporala betydelser som en renodlad ackusativstyrande partikel (um daghan, um nattena). När dessa prepositioner styr starka maskulina substantiv krävs den karakteristiska ackusativändelsen -an.12
- Fasta ackusativprepositioner
- genom / iænnom ('genom'), kring / um-kring ('omkring')
- Temporala ackusativfraser
- um nat, um dagh, um stund ('om natten/dagen/en stund')
- Semantisk profil
- Genomskärande rumsförflyttning, omkrets och temporal utsträckning
- Morfologiska ändelser
- Maskulina a-stammar får -an (t.ex. genom skoghan)
Den viktigaste fasta ackusativprepositionen är genom / iænnom. Dess semantiska kärna är den rumsliga rörelsen genom ett medium eller över ett område. Till skillnad från forntyskan (durch) och forngengelskan (þurh) uppvisar fornsvenskan i äldsta skede formen iænnom (eller gønum under inflytande av vokalbalans). Den styr undantagslöst ackusativ i alla kontexter.
| Preposition | Varianter | Semantisk funktion | Fornsvenskt exempel | Modern översättning |
|---|---|---|---|---|
| genom | iænnom, gønom | Genomträngande rörelse | genom skoghan | 'genom skogen' |
| kring | um-kring, kringum | Runtom, i krets | kring husit | 'omkring huset' |
| um | om, vm | Tidsrymd, passage | um nat, um stund | 'under natten, en stund' |
| mot (temporal) | i mot | Tidsmässigt närmande | mot daghin | 'mot gryningen / dagen' |
Prepositionen um motsvarar gotiska bi och fornvästnordiska um / of. I äldre fornsvenska styr um konsekvent ackusativ när den anger tidpunkt eller tidsutsträckning: vm sumaren ('om sommaren'), vm høstin ('om hösten'), vm nattena ('om natten'). I abstrakt betydelse ('angående, om en sak') kunde um i yngre fornsvenska börja vackla mot dativ, men i det klassiska lagspråket är ackusativregeln fast etablerad.
Dræpær maþær man vm nat... bøte fore.
Äldre Västgötalagen, DråpsbalkenHär styr vm ackusativ: nat är ackusativ singularis av det feminina rotordet nāt (ackusativ är formmässigt identisk med nominativ i detta feminina rotord).
Sätt in det maskulina substantivet fiskari ('fiskare', svag an-stam) och skogher ('skog', stark a-stam) i ackusativ efter prepositionerna genom och um:
- 1. genom + skogher (stark a-stam)
- Rida genom skogen
- 2. um + dagher (stark a-stam)
- Under dagen
- 3. genom + port (fem. rotstam)
- Gå genom porten