Epentes i konsonantkluster: uppkomsten av d, t och p i fornsvenska ord
I
Inskottskonsonanter (epentes eller transitionella ljud) är en utbredd fonetisk företeelse i fornsvenskan som uppstod när två konsonanter med olika artikulationsställen eller artikulationssätt möttes i ordstammar eller avledningar. För att underlätta talorganens övergång från en nasal eller likvida (t.ex. /m/, /n/, /l/) till ett r-ljud eller en dental klusil sköts ett automatiskt övergångsljud in. Detta ledde till att sammansättningar och böjningsformer som historiskt saknade d eller p fick dessa ljud permanent inkorporerade i stammen (t.ex. genitiv pluralis alra > aldra 'allas', och tomt > tompt). Många av dessa medeltida inskottsljud har blivit etablerade delar av modern svensk stavning.12
- Epentes
- Inskott av ett konsonantljud för att underlätta övergången mellan två svårförenliga ljud
- D-inskott
- Mellan n/l och r (t.ex. al-ra > aldra, man-r > mander)
- T-inskott
- Mellan s och l/r (t.ex. *slā > strā, *isla > istla)
- P/B-inskott
- Mellan m och n/t (t.ex. tōm-t > tompt, hempna < hemna)
I fornsvenskan märks framför allt tre systematiska inskottstyper i handskrifterna:
| Typ av inskott | Fonetisk miljö | Äldre fornspråklig form | Fornsvensk form med inskott | Modern svenska |
|---|---|---|---|---|
| D-inskott | Mellan /l/ och /r/ | alra (gen. pl. av allir) | aldra | allra (stundom aldra-bäst) |
| D-inskott | Mellan /n/ och /r/ | man-r (nom. sg. av maþer) | mander (i dialekter) | man |
| P-inskott | Mellan /m/ och /t/ | tōm-t (av tōmer) | tōmpt / tompt | tomt ('hustomt') |
| P-inskott | Mellan /m/ och /n/ | hæmna (hämna) | hæmpna | hämna |
| T-inskott | Mellan /s/ och /r/ | urgerm. *sr- | strōm, strā | ström, strå |
| B-inskott | Mellan /m/ och /l/ | kumla (kummel/grav) | kumbla | kummel |
I de medeltida handskrifterna varierade skrivningen av inskottskonsonanter avsevärt. Vissa skrivare skrev konsekvent alra medan andra skrev aldra; i ordet topt / tomt växlade stavningen mellan tomt, tompt och tofft beroende på lokala skrivvanor. Inskottet av d mellan l och r var särskilt vanligt i superlativer: aldra hælgoste ('allra heligaste').
aldra hälghoste jomfru... (Vadstenahandskrift)
Birgittas uppenbarelserHär har genitiv pluralis alra försetts med epentetiskt d: aldra har blivit en fast förstärkande partikel framför superlativ.
Identifiera vilken konsonant som är ett sekundärt inskottsljud i följande två ord:
- 1. aldra
- Partikel ('allra')
- 2. tompt
- Substantiv ('tomt')