Gåvobrev (SDHK 21846 / Nylinder 2015), Bengta Eriksdotters donation till Uppsala domkyrka
Detta gåvobrev från 1432 (utgivet och analyserat av Nylinder 2015 utifrån Riksarkivets original) uppvisar en dramatisk brytningstid i det svenska språksystemet. Änkan Bengta donerar sitt stenhus vid Skomakarporten och en trädgård i Staffan Grytgjutaress gränd i Stockholm till Uppsala domkyrka mot livstidsförsörjning (en läst korn årligen). Texten visar hur fyrkasussystemets ändelser viker i löpande text samtidigt som stelnade diplomformler bevarar arkaiska böjningar.
- Handskrift
- Riksarkivet, pergament
- Datering
- 18 oktober 1432
- Utfärdare
- Bengta Eriksdotter i Stockholm
- Genre
- Gåvobrev / Diplom
- Språk
- Yngre fornsvenska
För alla dem som hör eller ser detta brev tillkännager jag, Bengta Eriksdotter, fordom Erik Thans, rådmannen i Stockholms, hustru
For allom them: dativ pluralis efter for. kænnis jak: mediopassiv i betydelsen 'erkänner jag'. foordhom erikx than radhman: ojämn kasusböjning där genitivändelsen -s står på förnamnet men saknas på titeln radhman.
Gud förbarme hans själ, mig hava efter mitt råd gett och unnat domkyrkan i Uppsala mitt stenhus, liggande i Stockholm väster om muren
gudh hans siæl nadhe: optativ konjunktivsats. mik hafua: ackusativ med infinitiv. domkirkene: dativ singularis femininum bestämd form vid verben gifua oc unna.
närmast söderut mellan huset som Nisse Praal nu bor uti och gatan som kallas Skomakarporten
mællan husit och gathune: prepositionen mællan styr i klassisk fornsvenska genitiv, men här styr den ackusativ/grundform, vilket markerar kasussystemets upplösning. skomakaraporter: äldsta belägget för detta stockholmsnamn.
och min trädgård där nedanför i Staffan Grytgjutaress gränd, trettio alnar lång och väster om muren liggande
min trægardh: ackusativ singularis maskulinum. trætighi alna langhan: ackusativändelse -an på adjektivet langhan i måttsbestämning (relikt av äldre kongruens).
i så måtto att Uppsala domkyrka skall mig årligen under min livstid en läst korn mig till föda ge
j swa matto: dativ singularis i stelnad formel. j min liiffs thima: prepositionen j styr här ackusativ (thima) medan liiffs står i genitiv. ena læst koorn: måttsobjekt i ackusativ.
då ger jag det ovannämnda till Uppsala domkyrka för mina kära bönders, fränders och föräldrars själar
fornæmpdhe vpsala domkirkio: dativform. for mina ælskelika bønder: prepositionsfras där plurala genitiver blandas med oblika former.
det huset och gården till domkyrkans nytta och bästa att sälja och förvalta efter stadens villkor
till domkirkene nyttho: prepositionen till styr genitivformen nyttho (svag feminin genitiv).
Gud till ära och mina föräldrars själagagn; därför avhänder jag mig och mina arvingar ovannämnda stenhus och gård
gudhi: dativ singularis ('Gud till ära'). Ty affhendir jac mik: formelartad avhändelse i presens.
och hemlar och tillägnar förenämnda Uppsala domkyrka efter det som föreskrivet står.
hemolar oc tileghnar: juridiskt parverb styrande dativobjektet vpsala domkirkio.
Till vilkets mera visso och skäl ber jag hederlige mannen herr Johan Mynter, borgmästare i Stockholm, att han hänger sitt sigill under detta brev
Till hwilkis: genitiv singularis av relativpronomenet. henghe: presens konjunktiv i att-sats.
på mina vägnar, emedan jag icke själv har något sigill.
a mina wægna: dativ pluralis i fast idiom. jak ey siælff incigle hafuer: SOV-ordföljd (objekt före finit verb).
Givet i Stockholm i Herrens år 1432, på den salige evangelisten Lukas dag.
Latinsk dateringsformel (18 oktober 1432) typisk för medeltida diplom.