Äldre Västgötalagen, nidingsverk, landsförräderi, kvinnofrid och fredlöshet (Cod. Holm. B 59)
Orbötesmålen (Orbotæ mal) i Äldre Västgötalagen upptar den fornsvenska rättens mest avskyvärda brott: nidingsverken. Dessa handlingar ansågs så djupt vanhedrande och samhällsomstörtande att de inte kunde sonas med mansbot, utan medförde ovillkorlig fredlöshet samt fullständig konfiskation av jord, landsvist och lösöre. Katalogen omfattar mord på fredade platser (kyrka och ting), brott mot svuren lejd, blodshämnd för tjuv, landsförräderi ('att bära sköld över tångbräckan'), lönnmord på sovande eller värnlösa i bad och bastu, grov lemlästning, absolut förbud mot kvinnofridsbrott, förrädiskt herremord, svek vid matbordet ('att sitta om kniv och köttstycke'), boskapsslakt i smyg ('gorvarg') och sjöröveri på ledungsskepp ('bunkabit').
- Handskrift
- Cod. Holm. B 59
- Datering
- Omkr. 1280
- Genre
- Landskapslag
- Dialekt
- Äldre västgötska
- Utgåva
- Schlyter, SSGL I / Delsing
Dräper en man en man i kyrkan, det är nidingsverk och orbötesmål. § 1. Dräper en man en man på tinget, det är ett nidingsverk. § 2. Bryter man lejd och ingången förlikning; hämnas man en tjuv; hämnas man laga näpst ådömd på tinget med sår, med dråp eller med mordbrand, det är nidingsverk; då har man förverkat jord och lösöre.
orbötæ mal: brott som icke kan sonas med böter utan medför fredlöshet och konfiskation. griþ a göræ sæt: svuren lejd och fastställt förlikningsavtal. hæmnir þiufs: hämnd för en lagligen avstraffad tjuv. firigiort landi ok lössum öræ: fullständig förlust av all fast egendom och lösegendom.
§ 3. Hugger man båda händerna av en man; dräper man en sovande man, det är nidingsverk. § 4. Det är nidingsverk att bära sköld över tångbräckan och härja sitt eget land; då har man förverkat jord, landsvist och lösöre. § 5. Binder man en man i skogen vid ett träd, det är ett nidingsverk.
souen man: överfall på sovande räknas som fegt lönnmord. bæræ sculd iuir þangbréccu: landsförräderi genom att leda fientlig flotta/här över havsstranden (tångbräckan) mot det egna landskapet. lansuist: rätt att vistas i landet (landsförvisning). Bindær viþ træ: att lämna någon bunden till svält eller vilddjur i ödemarken.
§ 6. Skjuter man in genom rökluckan och dräper en man; dräper i badet eller i bastun; dräper då någon förrättar sina naturbehov; sticker ut båda ögonen på en man; skär tungan ur huvudet på en man; hugger båda fötterna av en man; dräper man en kvinna, det är allt nidingsverk. Hon äger alltid fred till möte och till mässa; aldrig råder så stor fejd mellan män.
lyuræ: ljuren, takgluggen/rökluckan i eldhuset. löghu... bastughu... nöte þarwa: lönnmord på värnlösa under bad eller toalettbesök. Dræpær kono: kvinnofriden är ovillkorlig och helig; kvinnor står utanför fejd och äger frid på väg till sockenmöte eller gudstjänst.
§ 7. Dräper man i lönndom sin herre, det är ett nidingsverk. § 8. Dräper man en man vid ölbänken med kniv medan man delar kniv och köttstycke med honom, det är ett nidingsverk. § 9. Hugger man ned en mans boskap och gör sig till gorvarg, det är ett nidingsverk. § 10. Löper man ombord på härskepp och gör sig till bunkabit; om man står i fören och i aktern och härjar man, det är ett nidingsverk.
lönær droten sin: lönnligt herremord (allvarligt trohetsbrott). sitir vm knif ok kötsticki: brott mot bordsgemenskapen och gästabudsfriden. goruarghær: lönnlig slaktare av annans boskap (av gor 'inälvor' och varg 'dråpare'). harskip... bunkabitær: sjöröveri på krigsskepp (bunkabit = den som hugger eller biter i däckstofterna under plundringståg; standær a halsi ok a höfþi = agerar skeppshövding i för och akter vid härnadståg mot landsmän).