Vill konungen bedja sig en kvinna till äkta, och är det utom konungariket, då skall han låta sina män fara och sitt ärende uträtta och fästning taga. Då skall konungen göra brudfärd till mötes; då skall konungen fara till mötes och giva tolv marker guld eller sätta två byar till pant.

biþia kono: formell anhållan om giftermål via sändebud. vtæn konongrikiz: utom riket, dvs. utländsk furstlig förbindelse. ærændi sit vrakæ: fullborda sitt uppdrag (fsv. vræka = driva, uträtta). fæst takæ: mottaga fästningslöftet av brudens giftoman. brudfærþ gen gæræ: rusta följe för att möta brudtåget. at væþium sætiæ: pantsätta egendom (två byar eller tolv marker guld) såsom säkerhet för morgongåva eller livgeding.

Vill en bondeson bedja sig en kvinna till äkta, skall han uppsöka den närmaste giftomannen och framföra sin bön. Han skall utsätta fästningsstämma för henne; därtill skall han utfästa lösören, nämna jord om han äger sådan, och allt vad han vill giva. Tre marker skall laga vingåva vara. Så snart det är avtalat om fästningen och man tagit varandra i hand, då är hemgiften gällande i allo, men vingåvan dock icke förrän de kommit båda på samma bolster och under samma lakan.

hin skyldæstæ: den närmaste fränden (fader eller broder) som innehar giftomannaskapet. fæstnæþær stæmnu: lagstadgad fästningsstämma med vittnen. til fæ sighiæ: tillförsäkra hemgift och lösören. handum saman takit: handsöl som juridiskt fullbordar trolovningsavtalet. vingæf: vingåva, mannens personliga gåva till bruden, bunden vid sängledningen (en bulstær ok vndir ena bleo: samma bolster och under samma lakan).

§ 1. För fästerån (bruten trolovning) äger biskopen tre marker.

fæstæ ruf: fästerån, dvs. oberättigat brytande av ingånget fästningsavtal, vilket ansågs som ett kyrkorättsligt brott mot trohetseden och böttes till biskopen.

Varder en mans fästekvinna bortförd med våld, äger den närmaste giftomannen nio marker, och likaså fästmannen, och likaså konungen, och likaså alla män (häradet). Han må aldrig sammanbo med henne. De skola råda över hans fred; han komme aldrig i fred förrän de vilja det som söka saken.

fæsti konæ takin: brudrov och kvinnofridsbrott mot trolovad kvinna. Gärningsmannen beläggs med fyrdubbla niomarksböter (sammanlagt 36 marker) fördelade på giftoman, fästman, konung och häradsmän, samt fullständig fredlöshet utan rätt att någonsin äkta kvinnan.

Tager en frigiven man en friboren kvinna till äkta, då är vingåvan en mark och hindradagsgåvan en mark; deras barn skola vara ättburna. § 1. Oavsett vad hindradagsgåvan är, skiftas deras egendom i tredjedelar; är ingen hindradagsgåva given, då skall hon taga upp en tredjedel och därtill tre marker.

frælsgiui: frigiven man (libertinus). ættaþæ kono: friboren kvinna av fri ätt. hindradaxgæf: morgongåva given på hindradagen (morgonen efter bröllopsnatten). hurn staþ: 'oavsett hurdan/hur stor än'. þriþiungs skipti: änkans lagstadgade tredjedel i boet.

§ 2. Tager en frigiven man en fostra (halvfri kvinna) till äkta och gives varken vingåva eller hindradagsgåva, då giftes hon till hälften (hälftendelning i boet). § 3. Vill en träl taga en huskvinna (trälinna), give han två örar till den som äger henne; ingen köpeskilling utgår för barnen.

fostro: fostrad kvinna i huset, av lägre stånd. til hælfnings: giftorätt till halva boet i stället för morgongåva. huskono: ofri kvinna/trälinna i hushållet. ækki kiæpsir i barnum: ingen särskild friköpsavgift för avkomman, som följer moderns ofria tillstånd hos husbonden.

Beskyller en man en annan för att hava legat hos hans huskvinna, då skall en tolftared gå därför, eller också böte han sex örar.

huskono: trälkvinna/tjänarinna i huset. Husbonden företräder henne och uppbär skadestånd för fridskränkning i huset.

§ 1. Har en kvinna begått hor och anklagar bonden sin hustru för sådan sak, då värje hon sig med sju män ur nämnden. Varder hon friad, böte han tre marker till henne; dem skall han lägga tillbaka i boet, och hon skall äga dem vare sig de skiljas genom döden eller sämjan brister. Varder hon icke friad, då skall hon gå från bo och boslott i endast sina vardagskläder.

hor: äktenskapsbrott. siv mannum af næmdinni: kvalificerad reningsed ur tingsnämnden. hæl ællær hughær: fornnordisk allitterationsformel; 'vare sig döden skiljer dem åt (hæl) eller sinnet/viljan (hughær)'. Verþer hun eigh varþ: fälls hon förlorar hon all giftorätt och morgongåva och utdrivs med blott sina vardagskläder.

Fäster en man en änka, flyttar hem till henne, lägrar henne och avlar barn med henne, då har ingen talerätt mot detta; varder barnet sedan fött och fästningsöl är gjort, är det ett äkta barns rätt, därför heter det 'fången fäst änka'. § 1. Fäster en man en mö och bedriver lönnligt lägersmål med henne före bröllopet, är han skyldig sex marker till hennes fader. § 2. Ligger en man hos en kvinna och fäster henne sedan och utfäster vingåva, då är lägersmålet sonat.

fingin fæst ænkia: änkans rättsliga särställning där samlägret efter fästning ger barnet full äktenskaplig börd om ölet firas. lönþær læghær: hemligt samlag med trolovad mö före bröllopsölet, vilket kränker faderns giftomansmyndighet. mælir vingæf: utfäster vingåva och legaliserar förbindelsen.

§ 3. Ligger man hos en fri fostra bötes tolv örar; för trälinna (ambut) sex örar; för en ättburen kvinna sex marker. Den som avlar barn med en trälinna skall sörja för henne till dess hon förmår draga handkvarn och mjölka ko. Dör hon i barnsäng, böte han tre marker. § 4. Lägersmål med löskvinna (löpukona) skall värjas med tolftared, vare sig hon är ättburen eller nödställd.

ambut: trälinna (fsv. ambót). kuærn draghit ok ko molkæt: traditionellt rättsligt kriterium för återvunnen arbetsförmåga efter barnsbörd. Dör af barni: död i barnsäng medförde skadeståndsansvar gentemot husbonden. löpæ kono: löskvinna utan fast hushåll.

Uppstår tal om förbjuden frändskap mellan två makar, då skall det uppräknas på tinget och biskopens lov inhämtas därtill, att värja sig med två tolfter och bedja så Gud vara sig huld och sina vittnen, att vår frändskap är så nära som jag nu har uppräknat, så att jag icke må sammanbo med henne efter Guds rätt. Beskyller bonden sig själv och påstår sig hava en kvinna så nära besläktad till hustru att han icke må sammanbo med henne efter Guds rätt, då fullgöre han det med två tolfter; fälles han i eden, då skall han böta till henne.

frænsim: förbjuden släktskap enligt kanonisk rätt (impedimentum consanguinitatis). biscups lof: biskoplig jurisdiktion i äktenskapsmål. tvanni tylptum: 24 edsmän som bekräftar släktskapsträdet. Givær bondé sær sialvær sak: bonden försöker på egen hand få äktenskapet upplöst; misslyckas eden döms han till böter till hustrun för vanära och övergivande.

Ligger en man hos sin dotter, skall det målet hänskjutas bort ur landet och till Rom. Hava far och son haft samma kvinna, hava två bröder haft samma kvinna, hava två kusiner på fädernet (brödrungar) haft samma kvinna, hava två kusiner på mödernet (systrungar) haft samma kvinna; hava mor och dotter haft samme man, hava två systrar haft samme man, hava två kusiner haft samme man: allt sådant är nidingsdåd (firnærværk).

firnærværk: oerhörda försyndelser och incestuösa förbindelser i de kanoniskt förbjudna leden (afinitet och konsangvinitet). Dessa utgjorde reserverade påvliga fall (casus papales) som icke kunde försonas i hemlandet utan fordrade botgöringsresa till Rom.

§ 1. Mördar en kvinna sitt barn, dräper en son sin fader, eller en fader sin son, eller en broder sin broder, eller en brorson sin farbror, eller en systerson sin morbror, eller farfar, eller morfar, eller sonson, eller dotterson, eller brorson, eller systerson: i alla sådana mål skall saken hänskjutas ur landet med brev till påven i Rom; de skola mottaga brev från påven och föra tillbaka till biskopen och låta honom se vilken nåd de fingo; biskopen skall giva dem brev för deras tionde. § 2. Av alla nidingsdåd äger biskopen tre marker. De som begå skriftemålsbrott äro skyldiga biskopen tre marker.

Parenticid och grova frändedråp krävde biskopligt rekommendationsbrev och pilgrimsfärd till påvestolen för absolution. skriptæ brut: försummelse av ålagd kyrkobot och skriftemål böttes till biskopen med tre marker. Textkritisk notis: Källan har '?er sum skriptæ.' på s. 12 rad 44; frågetecknet är här diplomatariskt återgivet som [Þ] enligt transkriptionsreglerna.

Söndagen som är närmast efter Mårtensmässodagen på aftonen, då äro bryggningstiderna laga fastställda. § 1. Fäster en bonde en mans fästekvinna, skall han utse brudmän; på ölbryggningsdagen skall han sända två män till gården för att begära fred; då skall vardera parten söka fred hos den andre, i gården och utanför gården; då skall brudkläderna måttas och sedan upprättas villkoren för giftermålet. § 2. Så skola giftermålsvillkoren förstås: så snart de komma båda på samma bolster och under samma lakan, äger hon en tredjedel i boet och tre marker i hindradagsgåva ur hans lott.

martens mæssu dagh: Mårtensmässodagen den 11 november. Hösten efter skörd och slakt var den sedvanliga tiden för ölbrygd (mungæt) och bröllopsfester. bruþmæn: brudgumssvenner/brudfölje. grid: formell fred under gästabudet. klæþi miætæ: brudklädernas måttning och tillskärning. en bulstær ok vnþir ena bleo: den rituella sängledningen som gav hustrun full giftorätt till en tredjedel i boet samt morgongåvan.

§ 3. Förvägrar han honom hans fästekvinna vid tre laga ölstämmor, då böte han nio marker till målsäganden, och likaså till konungen och likaså till alla män. § 4. Så skall en bonde bjuda till sin fästekvinna enligt lag vid tre ölstämmor såsom det begäres. § 5. Detta är laga förfall för man och kvinna: att de äro sjuka eller att brudkläderna brunnit inne; där är förfall för dem båda om stöld eller hemgångsrån övergått dem. Men vill han hänskjuta till tinget, skall han låta två män vittna om förfallet på tinget. Vill han icke nöja sig därmed, skall han på endagen med en tolftared och två vittnen svära, och bedja Gud och sitt vittne vara sig huld, att han fick laga förfall och att 'därför förmår jag icke gifta henne till dig'.

Svn han: förvägrar/tredskas han. ölstæmpnum: fastställda bröllopsdagar. Tre kallelser fordrades innan böter inträdde. laghæ forfal: godtagbara juridiska hinder (litis contestatio) såsom akut sjukdom, vådeld där brudkläderna brunnit upp (bruþ vaþir inni brænþær) eller rån och stöld. endaghæ: fastställd svarsdag på tinget med tolftared.

§ 6. Vill han värja sig emot honom, skall han träda fram med två tolfter och bedja Gud och sina vittnen vara sig huld, att deras släktskap eller svågerskap är så nära att de icke förmå sammanbo efter Guds rätt. § 7. Svarar han nej och säger sig icke hava fäst henne, då skall han träda fram med två tolfter och svära, och bedja Gud och sina vittnen vara sig huld, att han icke fäste henne såsom lagen säger i detta land.

tvænni tylptum: 24 edsmän för att bevisa släktskapshinder (frænsim) eller svågerskap (sifskapær) som upphäver trolovningen, alternativt förneka att giltig fästning alls ägt rum enligt landets lag.