Texter — Fornsvenska legendariet
Fornsvenska legendariet

Helgonlegender ur Cod. Bureanus och Cod. Holm. A 34


Det fornsvenska legendariet (översatt från latinska förlagor som Jacobus de Voragines Legenda Aurea) lade grunden för den medeltida svenska berättarprosan och skapade ett rikt abstrakt och teologiskt ordförråd. Berättelserna om helgonens liv, martyrskap och mirakler spreds över hela Norden och traderades i ståtliga handskrifter såsom Codex Bureanus (Kungliga biblioteket, Stockholm). Texten uppvisar en elegant klassisk fornsvensk syntax med utvecklad hypotax och fast kasusbruk.

Handskrift
Cod. Bureanus (omkr. 1350) / Cod. Holm. A 34
Genre
Hagiografi / Religiös prosa
Språk
Klassisk fornsvenska
Förlaga
Legenda Aurea
Klicka på ett fornsvenskt ord i utdraget för att slå upp det i Söderwalls ordbok.
Utdrag (klickbara ord)Översättning och tolkning
Sektion 01Cod. Bureanus (Johannes abbas kallelse)
1 2 3 4

Abboten Johannes hade en gudfruktig syster, och hon lärde honom först att överge världens fåfänglighet

hafthe: svagt preteritum av hava. gudhlica systor: ackusativ singularis femininum av r-stammen systir med kongruerande adjektiv. værlinna: genitiv singularis med suffigerad bestämd artikel (världens). fafængo: ackusativ singularis av svag feminin īn-stam.

och ge sig i kloster och tjäna Gud alla sina livsdagar med renlevnad och fasta.

giwas: reflexiv infinitiv (s-form). tiena gudhi: verbet tiena styr dativobjektet gudhi. alla sina lifdaga: tidsackusativ i pluralis maskulinum. mæþ reinlifi oc fasto: dativ efter mæþ.

Han gjorde som hon rådde och förblev i klostret i tjugofyra år, så att han aldrig gick ut därifrån.

giorthe: preteritum av gæra. rædh: starkt preteritum singularis av raþa. i klostreno: dativ singularis neutrum i bestämd form (-eno). af thy: pronominell dativ singularis efter af.

Hon åstundade mycket att se honom och skrev honom ofta brev, bedjande honom komma till sig.

astundathe: svagt preteritum (klass II). skreff hanom: starkt preteritum (klass I) med indirekt dativobjekt hanom. bidhiande: presens particip som styr ackusativ och infinitiv.

Sektion 02Cod. Bureanus (Den andliga kampen)
1 2 3 4

Om du icke vill komma till mig, då skall jag sannerligen komma till dig.

Konditionalsats med konjunktionen Um ('om'). til mic och til thiin: personliga pronomen efter prepositionen til (här med ackusativ/genitivform).

Johannes hörde detta och bedrövades mycket, sägande inom sig att världens kärlek icke månde hindra Guds tjänst.

drøfthis: deponent/reflexivt preteritum. sighiande mz sik: participialfras. værldzins kærlek: genitivattribut före subjektet kærlek. matte: preteritum av mega.

Då for han till henne med två bröder och talade gudfruktiga ord med stor kärlek.

til hennar: genitiv singularis av personliga pronomenet hon styrd av til. mz twæm brøþrom: dativ pluralis med räkneordet två och r-stammen bróðir. mz miklom kærleke: dativ singularis maskulinum.

Systern tackade Gud och gladdes i anden av hans heliga närvaro.

Systirin: bestämd nominativ singularis femininum. thakkadhe gudhi: styr dativobjekt. glæddis: deponent preteritum. i andanom: bestämd dativ singularis av svag maskulin an-stam.

Källor
  1. 1Klas Hjortstam, Tunguli kasus: Kasusbruket i Tungulus i Cod. Holm. D 4a (Högskolan i Gävle, 2017). s. 11–18 och 90–99
  2. 2Isak Collijn, ‘Nyfunna fragment af fornsvenska handskrifter bland räkenskapsomslagen i Kammararkivet’, Samlaren 34 (1913). s. 3–7 och 276–278
  3. 3Gertrud Pettersson, Svenska språket under sjuhundra år: En historia om svenskan och dess utforskande (Studentlitteratur); lokal transkription. s. 58–59

Informationen kan inte garanteras vara fullständig — fornsvenskan var aldrig ett standardiserat språk