ren3
adj.(adjektiv)fsvm--ren..av.3Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (3)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
reen . n. ränth SvB 336, 402 (b. av 1500-t.) ),
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)ren, fri från smuts. hwar man gör rent i staden, som tilbör, widher the brut ther tilhöra STb 1: 446 (1462, Burspr). cameraswen bör . . . halla hans cläder reen Arnell Brask Biᴵ 30. - i bild. . . . och göre för reenth för sinne hustrv dör ATb 1: 383 ( 1472) .
- 6)ärlig, fri från svek. at gudh for idhra böne giffui mik goth samuith, hiärtans idhurgha, ren scrifftamaall SvB 366 (omkr. 1500). at thin son, oc thu matten thäs hällir hwilas när mik, at hiärtat är ränth moth idher badhom ib 336 (b. av 1500-t.). 7) ren, obesmittad, kysk, oförvitlig. off allum renom dyurom tagh syw et syw GU c 20 s. 569. at wisdommen skal wara rörlikin ok stadoghir, wndhirstandit rent (mundus) ok qwemmelikit SpV 545 . giff mik skäl oc ränth sanwith, badhe j helbrigdho oc siwkdom SvB 402 (b. av 1500-t.). - n. adv. alldeles, helt och hållet. . . . ath maltit war rent forderffuat Stb 3: 16 (1492). sva martte her nagat rades met vare unga metborgare at the ey staden rent uthblottade Hist Tidskr 1: 399 (1508). Jfr oren.