41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
, se ganga.
, se ganga.
Se Pipping. Ä. Västgötalagens ordskatt s. 16.
1) begabberi, gäckeri. " göra gudhi tholikt gab " KL 31 . tholde mykit gab aff androm sinom brodhor ib 79 . " giordhe gab ib 122. mö…
1) begabba, bespotta, håna. med dat. gabba thinom zelo. thz är thinom hita Bo 136 . - med ack. gabladho hona KL 51 . gabbadho han Bo 30 . " at…
1) begabba, bespotta, håna. med ack. thänne mannen gabbar gudh mädh sinom ordom MP 4: 228 . JMPs 458. 2) gäcka, narra, bedraga. med ack. PMSkr 56 .
begabbande, hån. Gr 276 . MB 2: 302, 327 . Su 191 .
1) begabbare, bespottare. KL 122 . Bir 3: 339, 340 . Ber 238 . Su 191 . 2) bedragare. Bir 4: 3, 4 .
gabbara klädhe ,
hånfull, hånande. SvKyrkobr 348 . " theen gabbelico knäfallin the giordho for honom Skrt Uppb 293. "
och f. 1) begabberi. i . . . gabbbilsanna opnylsom Bo 197 . ib 181 . Bir 1: 5 . lSu 451. mz gabbilsinna krono Bir 1: 113 . 2) gyckelspel, gyckelver…
o. f. 1) begabberi; gäckande. synda bätringh är . . . änglana glädhi, oc fiäfflana gabbilse JMPs 306.
förse med gadd(ar). tändrena waro som största trä, hwilka som waro gaddadha mädh bränandhe iärn JMPs 255.
aculeus, spets, udd, tagg. thik är hart at trodha mot gaddenom Bil 896 . KL 147 . Pa 17 . " mz hwassom stingandom gaddom ok stiongom " Bi…
Jfr ivirgadde.
galler. " huru nwnnor magho tala widh galdrana " Bir 4: 14 . ib 37, 84. - Jfr iärngadder.
gadd, udd, tagg. hwlken kan aterhalla siig aff taara som saa twingas aff tolke sörgenas gadh som jac Troj 68 .
Jfr forgaddra.
den el. det som lämpar sig el. är passande för (någon). then tidh pylatus saa hans sidhy oc athäfwe pröffte han wel, han wara sin gadhing ffor thy…
? t som lämpar sig el. är passande för (någopn). epter thu esth ecke hans gadingh, tha äst thu ey waar gading STb 2: 235 (1487). ib 237 ( 1487) .
gåfva. " lthakka honum . . . for hans nahde oc gafwir (för gafwor?) " Bir 2: 148 .
1) gaffel. Jfr Hildebrand, Sv., Medelt. 2: 251. gaffell, qniff oc skeed Arnell Brask Biᴵ 31. 2) gaffelformat redskap; pil med hullingar? catpultha…
gafvel. " östra gafflen jt hera kirkia " RK 2: 7338 . kirkionna gaffla MB 2: l230. fran sama husens gaffuel Bir 4: 86 . ib 87 . Lg 3: l46…
gavel. " per michelsson täcktes nagat pa then westra gambla gafflen mwra eller forhögie " SJ 2: 112 ( 1488) . - Jfr stenhusa-, stuvu-gafl.
gafvelbänk, bänk innerst i rummet vid gafvelväggen. fra thän galbänk ok til thän dör Fr 325 .
Jfr begafning.
L. 1) gagn, nytta. fördel. til lrikisens . . . värn och gagn SD 5: 561 ( 1346) . til berhsens nyttä oc gangh ib 638 ( 1347) , almoghänom til gagns…
1) gagn, nytta, fördel, bålnad. thio gaghn som oss äro til komen aff jhesu christi tilqwämpd SkrtUppb 363 . hwar menedhin fore säthis fore eghit ga…
gangna . -ar , -adhe ) gaghna sik ,
L. 1) gagna. med dat. thu . . . gangnadhe wärdhenne, huilken belagdh war i mykle sorgh JMP 185. jnthe gawnar lära then som altid är oqwämer PMSkr 1…
gagn. fattige syge oc vandrende til ewige gaffwening sancte anne til ewige loff HSH 17: 180 ( 1523) .
1) på ett gagnande sätt. the thingh . . . hulkin han äghir ok forma siälfwir ganglikare (fructosius) göra Bir 1: 317 . 2) commode, beqvämligen, på…
gagnelig, gagnande, nyttig. giordhe han alra största thing os mykyt gagnlikin Bo 29 . SD 4: 464 (1335, nyare afskr.), 5: 374 (1344, nyare afskr.).…
gagnelig, ghagnande, nyttig. " lhan hafdhe . . . jnkte vtan dygdh oc kärlek oc gaghnlighin radh aff hanom fangit Prosadikter (Barl) 16. thy fi…
gagn, nytta. SpV 138 .
gagnlös, onyttig. " sagdhe gawnlösan dagh wara giävlösan " Bil 320 . - n. adv. gagnlöst, utan nytta. letto ok rönte sik gangnlöst manga l…
dån, rop, skri. " aff thz iämber ok aff thz gall " Al 3339 . " the hördho et roop ok iämirlikt gall " ib 3411 . " lther wa…
galle. " þe släkto þik . . . ätikio ok galla (troligen för gal; ordet rimmar med al; se Kock, Ark. f. Nord. Fil. 2: 110 f.) " Bu 77 . Jfr…
tungo gal.
galla. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 49: 229 f.
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.